Finns det en koppling mellan synestesi och autism?

I den här artikeln

• Vad är synestesi?
• Diagnostisering av synestesi
• Vem utvecklar synestesi?

Vad är synestesi?

Synestesi är ett tillstånd där ett sinne (till exempel hörsel) upplevs samtidigt som genom ett eller flera andra sinnen, såsom synen. Laura Moss förklarar att ”Synesteter – eller personer som har synestesi – kan se ljud, smaka ord eller känna en förnimmelse på huden när de känner vissa dofter. De kan också se abstrakta begrepp som tid projicerat i rummet omkring sig.”

En annan form av synestesi kopplar ihop föremål som bokstäver, former, siffror eller personnamn med en doft, färg eller smak. Enkelt uttryckt betyder det att en synestet kan se siffran 2 som ”blå”.

Ordet synestesi kommer från två grekiska ord: syn (tillsammans) och aisthesis (förnimmelse). Synestesi betyder alltså bokstavligen ”sammanflätade sinnesintryck” (Neuroscience for Kids). 

Synestesi är ett sällsynt fenomen som förekommer hos endast cirka 1 % av befolkningen. Det är varken en sjukdom eller en funktionsnedsättning; snarare brukar experter ibland kalla det för en ”extrem förmåga”.

Synestesi kan uppstå med vilket sinne som helst, men det vanligaste är färgade bokstäver och siffror. 

Hittills vet vi att en synestet kan uppleva ordet ”flygplan” som mintgrönt eller siffran 4 som mörkbrun. Det finns också synesteter som hör ljud som reaktion på lukter, som känner dofter vid beröring eller som känner fysiska förnimmelser av synintryck. I stort sett alla kombinationer av sinnen är möjliga.

Vissa personer har synestesi som omfattar tre eller ännu fler sinnen, men detta är extremt sällsynt.

Synestetiska upplevelser är unika för varje person. Olika personer med synestesi upplever nästan aldrig samma sak. Med andra ord: även om en synestet ser bokstaven ”q” som blå, kan en annan se ”q” som orange (Neuroscience for Kids). 

https://www.youtube.com/watch?v=rkRbebvoYqI

Diagnostisering av synestesi

Tyvärr finns det inget specifikt enskilt sätt att diagnostisera synestesi på. Dr. Richard Cytowic, en ledande forskare inom synestesi, har dock tagit fram specifika riktlinjer för läkare och forskare för att avgöra om ett barn har synestesi.

Dessa riktlinjer för hur upplevelserna ter sig innefattar:

• Ofrivilliga: synesteter tänker inte aktivt fram sina upplevelser; de bara sker spontant. 
• Projicerade: snarare än att uppleva något för sitt ”inre öga”, som när man blir ombedd att föreställa sig en färg, ser en synestet ofta färgen projicerad utanför den egna kroppen. 
• Varaktiga och generiska: upplevelsen måste vara densamma varje gång; om du till exempel känner smaken av choklad när du hör Beethovens Violinkonsert, måste du alltid känna smaken av choklad när du hör den; upplevelsen måste också vara generisk – det vill säga att du kan se färger, linjer eller former som reaktion på en viss doft, men du ser inte något komplext som ett helt rum med människor, möbler och tavlor på väggen.
• Minnesvärda: ofta är den sekundära synestetiska upplevelsen lättare att komma ihåg än det primära intrycket; en synestet som till exempel alltid förknippar färgen lila med namnet ”Laura” minns ofta att personens namn är lila snarare än själva namnet ”Laura”.
• Emotionella: upplevelserna kan väcka känslomässiga reaktioner, till exempel lustfyllda eller behagliga känslor.

Vem utvecklar synestesi?

Hittills har det bara gjorts en studie som undersökt vem som är mer benägen att utveckla synestesi. Den visar att det är vanligare bland kvinnor, vänsterhänta, personer med normal eller över genomsnittlig intelligens, samt hos dem som har en nära familjemedlem med tillståndet. 

Vid en första anblick kan synestesi och autism verka vara helt olika tillstånd. Synestesi definieras som en ”sammansmältning av sinnena” där musik kan utlösa färger eller ord utlösa smaker. Det mest utmärkande draget vid autism är däremot svårigheter med social förståelse och kommunikation.

Ny forskning visar dock att båda grupperna rapporterar förhöjd sensorisk känslighet, såsom en överkänslighet mot vissa ljud och ljus, samt skillnader i tendensen att fokusera på detaljer.

Synesteterna tenderade dock inte att uppvisa svårigheter gällande de traditionella kommunikativa symtom som vanligtvis definierar autism. Även om forskning visar att det finns kopplingar mellan de två tillstånden, verkar dessa alltså vara sensoriska snarare än sociala (Science Daily). 

Tidig forskning visar att synestesi tenderar att vara särskilt vanligt hos personer med autism som också besitter oväntade ”savant”-förmågor, såsom exceptionella färdigheter inom matematik, minne och konst. Tänk bara på filmen ”Rain Man”. Personer med exceptionellt hög begåvning har större sannolikhet att ha synestesi. 

Detta är ett otroligt spännande tillstånd, och om du misstänker att ditt barn visar tecken på synestesi kan du absolut boka en tid hos en läkare, psykolog eller neurolog, även om de flesta ställer sin egen diagnos. Faktum är att det finns flera självtester för synestesi.

Det är inte alls något dåligt eller negativt. I själva verket kan det hjälpa barnet senare i livet med minnet och förmågan att komma ihåg information!