Fler lästips för att hjälpa ditt barn att lyckas i skolan

En färsk studie i Kanada visade följande:

Läs tillsammans med dina barn för att främja läsförmågan senare i livet

En färsk studie i Kanada visade följande:

...att 40 % av alla vuxna har svårt att läsa en tidning, fylla i en jobbansökan eller förstå ett hyreskontrakt; 49 % kämpar med att räkna ut dricks, lägga upp en budget, räkna ut moms eller förstå kreditkortsräntor

The BC Ministry of Advanced Education

Otroligt, eller hur? Visste du att tidig läs- och skrivträning kan förhindra att dessa siffror skjuter ännu mer i höjden? Vi behöver god läs- och skrivförmåga för att fungera och vara delaktiga i samhället. Att arbeta med detta i tidig ålder hjälper därför inte bara individen, utan hela samhället!

Fonemisk medvetenhet

Vad i all världen är det? Vi börjar träna på denna färdighet redan i förskolan och förskoleklassen. Det är barnets förmåga att förstå att varje ord är uppbyggt av flera olika ljud. Fonemisk medvetenhet är viktig av tre anledningar:

  1. Om ett barn har svårigheter på det här området får det också svårigheter med läsning och skrivning.
  2. Fonemisk medvetenhet lär barn att känna igen, förstå och förändra ord de möter i vardagen.
  3. Möjliggör god ordigenkänning (förmågan att förstå att ordet ”hund” faktiskt är ”hund”).

Enligt Begintoread.com är undervisning i fonemisk medvetenhet som mest effektiv när:

  • Eleverna får lära sig att hantera fonem (språkljud) med hjälp av alfabetets bokstäver.
  • Undervisningen fokuserar på bara en eller två typer av ljudmanipulation snarare än flera olika samtidigt.
  • Undervisningen sker i förskoleklass eller årskurs 1 (ibland tidigare).

Hur man tränar fonemisk medvetenhet

Nu när vi förstår vad fonemisk medvetenhet är behöver vi lära oss hur vi kan träna på det.

  1. Låt ditt barn isolera ett specifikt språkljud. Till exempel: ”Vad är det första ljudet i ordet fisk?”
  2. ”Vilket ljud är likadant i orden katt, kaka och kaffe?” Ditt barn borde kunna svara /k/-ljudet.
  3. Du kan låta ditt barn kategorisera ord. Till exempel: ”Vilket ord passar inte in: mat, mus, sol?”
  4. Att dela upp ord i ljud är ett annat sätt att arbeta med fonemisk medvetenhet. Du kan be ditt barn berätta vilka ljud som finns i ordet ”sol”.

Jag ÄLSKAR den här bilden av byggstenarna för fonemisk medvetenhet – så mycket att jag har laminerat den och hängt upp den i mitt logopedirum så att mina elever kan se den (ja, jag jobbar med dessa färdigheter även på gymnasienivå). Börja med steg 1 och arbeta dig uppåt när ditt barn klarar den aktuella nivån stabilt!

The building blocks of phonemic awareness

Ljudmetoden (Phonics)

När ditt barn behärskar fonemisk medvetenhet är det redo för ljudmetoden, alltså kopplingen mellan ljud och bokstav. Läraren i ditt barns liv kommer troligen att börja fokusera på dessa färdigheter i årskurs 1, men vissa förskolor eller program kan börja ännu tidigare. Ljudmetoden kan beskrivas som sambandet mellan språkljud och bokstäver. Denna förmåga måste utvecklas för att förhindra svårigheter med läsning och skrivning på låg- och mellanstadiet.

Du kan märka att den här färdigheten börjar utvecklas om du läser samma sagor för ditt barn varje kväll. Så småningom börjar barnet peka på vissa ord och säga dem högt – detta kallas textförståelse på basnivå. Det innebär att de förstår att vissa ord har vissa ljud (t.ex. att /b/ i Batman låter likadant som /b/ i boll).

Enligt data-works.ed hjälper ljudningsundervisning barn att avkoda (förstå) ord genom att känna igen ljuden som hör ihop med bokstäver och bokstavsmönster.

  • Undervisning med ljudmetoden ökar läsflytet genom att hjälpa barn att läsa mer korrekt och med lätthet.
  • Ljudmetoden hjälper till med läsförståelsen. När ett ord uttalas korrekt blir det lättare att förstå innebörden.
  • Ljudmetoden hjälper barn att bygga upp sitt vardagsvokabulär. Om barn känner sig säkra på att orden de säger är korrekta, kommer de att använda dem oftare.

Den sista läskomponenten – Flyt

Nu är vi framme vid vår sista läskomponent: läsflyt. Vad är läsflyt? Det är barnets förmåga att läsa snabbt, korrekt och med inlevelse. Den här färdigheten är viktig eftersom den bygger en bro mellan förståelse och ordigenkänning.

Läsare som inte har utvecklat ett tillräckligt läsflyt läser långsamt, väldigt stapplande och låter ryckiga.

Flytande läsare vet redan vad ljuden betyder och hur de sätts ihop, vilket innebär att de kan fokusera mer på vad texten faktiskt handlar om istället för att försöka lista ut vad varje enskilt ljud innebär. Det är här barn börjar hamna efter sina klasskamrater i skolan. Läraren frågar: ”Vad betydde texten?” och barnet som just läste utan flyt har ingen aning, eftersom all energi gick åt till att bearbeta varje enskilt ord.

Alla barn går igenom en period med hackig läsning…

Få inte panik! När barn lär sig språkljud och att läsa låter det ryckigt, ansträngt och långsamt. Det är en helt naturlig del av inlärningen. Det blir ett problem först när svårigheterna kvarstår i slutet av mellanstadiet och därefter. Jag har elever på gymnasienivå vars läsflyt ligger på samma nivå som i årskurs 1. Det betyder att de låter precis som en förstaklassare som precis börjat lära sig läsa.

Vad kan jag göra för att förbättra läsflytet?

Det finns två huvudsakliga sätt att träna läsflyt hemma: vägledd läsning och självständig läsning. Vägledd läsning innebär att du sitter med ditt barn och låter barnet läsa högt för dig. Om något ord blir stapplande ber du barnet upprepa det. Om barnet inte kan avkoda eller lista ut vad ett ord är ska du inte avslöja det direkt! Låt barnet bryta ner ordet i dess specifika ljud och sätta ihop allting. Om det fortfarande är svårt kan du hjälpa till.

Självständig läsning är precis vad det låter som – ditt barn läser på egen hand. Barnet kan läsa tyst för sig själv eller högt. Det behöver inte vara en skolbok, det kan vara en serietidning eller till och med en artikel på nätet. För att säkerställa att ditt barn läser med flyt och förstår innehållet på egen hand rekommenderar jag att du ställer frågor om boken/artikeln/tidningen efteråt. Bara ett enkelt: ”Hej, jag såg att du läste om sportbilar. Fick du lära dig något coolt?” Förhoppningsvis vill barnet berätta något roligt och märker inte ens att det tränar på sin läsförmåga!

Ja, det var allt för denna gång! Alla de olika läskomponenterna och strategier att träna på hemma hittar du i vår bloggserie om tidig läs- och skrivinlärning: Hur du främjar tidig läs- och skrivinlärning och 5 strategier för att hjälpa ditt barn med läsutvecklingen!

Som alltid: ladda ner appen Speech Blubs för att ge ditt barns talutveckling en extra skjuts.

Tillbaka till alla inlägg