Föräldrars delaktighet i åtgärdsprogrammet (IEP)

Som mamma till tvillingar som båda fick ett åtgärdsprogram (IEP) vid 3 års ålder vill jag dela med mig av mina erfarenheter. Mitt mål är att hjälpa andra föräldrar att förstå vad de kan förvänta sig under processen och berätta hur de kan engagera sig och hjälpa till.

När ditt barn rekommenderas ett åtgärdsprogram

Jag trodde att allt i mina tvillingars utveckling följde planen fram till deras treårsdag. Men några månader efter att de börjat förskolan fick vi veta att båda låg efter med finmotoriken. Dessutom rekommenderades en av mina flickor extra stöd för sitt tal.

Poängen med att berätta detta är att det ibland kan komma som en överraskning att ditt barn behöver extra hjälp. Sedan finns det förstås andra gånger då föräldrar redan är medvetna om att barnet troligen kommer att behöva extra anpassningar eller ett åtgärdsprogram.

Hur som helst kan det vara svårt att ta in och acceptera. Den goda nyheten är att när du väl har vant dig vid tanken på åtgärdsprogrammet kan det faktiskt vara otroligt givande att se framstegen som ditt barn gör.

Mötet om åtgärdsprogrammet med föräldrarna

När du har fått beskedet om att ditt barn behöver extra stöd bokas ett möte in med pedagoger, skolledning och föräldrar för att lägga upp en plan och sätta mål för ditt barn.

Enligt min personliga erfarenhet kan det här mötet kännas överväldigande om man inte själv är lärare eller insatt i specialpedagogik. Det kommer att användas en hel del begrepp som du inte känner igen.

För att vara helt förberedd rekommenderar jag att du skriver ner alla frågor du har kring ditt barns utveckling och det extra stöd som hen kommer att få.

Några bra frågor du kan ställa om din delaktighet i processen är:

Ta dessutom med dig papper och penna och anteckna under mötet. Jag rekommenderar särskilt att du skriver ner allt du inte förstår medan pedagogerna förklarar situationen för dig. 

På så sätt kan du gå tillbaka och ställa dina specifika frågor i lugn och ro, även om de pratar länge om ditt barn. 

Jag minns att pedagogerna pratade ganska länge på vårt möte. Det gjorde det svårt att komma ihåg varenda sak jag funderade över. Så genom att föra anteckningar medan alla pratar blir det lättare att ställa rätt frågor innan mötet är slut.

Vad händer efter mötet?

Vad sker egentligen efter mötet om åtgärdsprogrammet? Om ditt barn inte redan har börjat kommer hen nu att få sitt extra stöd med de intervall som bestämdes under mötet.

Beroende på vilka regler som gäller där ni bor kommer du att få regelbundna uppdateringar under året om hur det går för ditt barn.

I slutet av läsåret hålls ett nytt uppföljningsmöte. Då går ni igenom barnets framsteg och diskuterar om insatserna behöver fortsätta.

Hur du kan engagera dig i ditt barns utvecklingsplan

Det absolut bästa du kan göra för att stötta ditt barns utvecklingsplan är att ta reda på aktiviteter ni kan göra hemma. Det ger ditt barn ännu mer värdefull övning på de färdigheter ni tränar på.

Du undrar säkert hur du någonsin ska hitta tid för det? Den goda nyheten är att tipsen nedan är enkla och smidiga att väva in i vardagen utan särskilt mycket extra ansträngning.

Eftersom Speech Blubs 2 skapades för att hjälpa barn med tal och språk tog jag hjälp av min mamma, som är pensionerad logoped. 

Hon satte ihop den här fantastiska listan med enkla talövningar för förskolebarn som stimulerar språkutvecklingen mitt i vardagen. 

8 enkla talövningar för ditt förskolebarn

1. Sätt ord på det du gör medan du gör det.

Berätta om allt som sker:

2. Hjälp barnet att utveckla förmågan att kategorisera genom att benämna överordnade grupper.

3. Nämn kroppsdelar när du klär på ditt barn eller badar.

4. Använd lägesord och riktningar som uppe, nere, framför, bredvid. 

Dessa begrepp är jätteviktiga inför skolstarten och hjälper barnet att förstå och följa instruktioner.

5. Lek lekar som går ut på att följa instruktioner i flera steg. 

Börja med ett steg i taget: ”Lägg bollen under bordet.”

Öka gradvis till tre steg i taget: ”Lägg pennan på bordet, kasta pappret i papperskorgen och kom sedan och sätt dig hos mig.”

6. Läs för ditt barn, och pausa då och då för att ställa frågor och peka ut bilder.

7. För att träna upp tidsuppfattning och sekvenser, prata om händelser före, under och efter att de inträffar.

8. Om ditt barn pratar i korta fraser eller använder fel ord, bekräfta och bygg ut det hen säger.

Jag hoppas att det här inlägget har gett dig en bättre bild av hur föräldrars delaktighet i arbetet med åtgärdsprogram kan se ut. Jag hoppas också att du kan ha glädje av aktiviteterna för att främja ditt barns språkanvändning och språkförståelse. Varma lyckönskningar till dig och ditt barn framåt!