Hur du känner igen tidiga tecken på svårigheter med exekutiva funktioner

I den här artikeln: Vad är en störning i exekutiva funktioner? Orsaker till exekutiv dysfunktion | Att diagnostisera exekutiva funktionssvårigheter (EFD) | Vad som kan vara svårt | Behandlingsalternativ för exekutiva funktioner

Störning i exekutiva funktioner – 1

I den här artikeln

  • Vad är en störning i exekutiva funktioner? 
  • Orsaker till exekutiv dysfunktion
  • Att diagnostisera exekutiva funktionssvårigheter (EFD)
  • Vad som kan vara svårt
  • Behandlingsalternativ för exekutiva funktioner

Jag arbetar heltid på ett gymnasium. Jag kan berätta att jag oftare än sällan träffar elever som har en svaghet i sina exekutiva funktioner. Det är eleverna som helt enkelt inte verkar få ihop vardagen, som är väldigt oorganiserade (både hemma och i skolan) och som kämpar med grundläggande saker, som att komma i tid.

Det här är ett av mina FAVORITOMRÅDEN att arbeta med tillsammans med elever, eftersom vuxna oftast bara tror att de är lata tonåringar. När man avslöjar den verkliga orsaken leder det till en aha-upplevelse för eleven, och det får dem att känna sig bekräftade och förstådda.

Så vad är exekutiva funktioner? Vilka är några viktiga tecken? Vad kan du göra för att hjälpa till? Ja... fortsätt läsa!

Vad är en störning i exekutiva funktioner? 

Exekutiva funktioner gör att vi kan planera, organisera, hålla fokus, komma ihåg instruktioner i flera steg och minnas information.

Upp till 90 % av barn som diagnostiserats med adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) har en svaghet i sina exekutiva funktioner (ASHA 2016). Barn som inte har en adhd-diagnos kan också visa svagheter inom dessa områden. 

Barn och vuxna med exekutiva funktionssvårigheter kämpar med att organisera material och hålla scheman. De tappar bort papper, uppgifter och annat skolmaterial. De kan ha liknande problem med att hålla ordning på sina personliga tillhörigheter eller att hålla sitt rum städat.

Som du märker kan det här problemet, om det inte behandlas, utvecklas och följa ett barn upp i vuxen ålder. Det är därför det är så viktigt att sätta in insatser och strategier så tidigt som möjligt. 

Exekutiva funktioner börjar utvecklas runt 2 års ålder och är fullt utvecklade när vi är runt 30 år (ASHA 2016).

I den bakre delen av hjärnan lagras information som vi redan har lärt oss. Den främre delen av hjärnan använder vi för att använda den här informationen till att fungera socialt och lyckas i livet.

Denna del av hjärnan har fyra huvudsakliga nätverk som är involverade i exekutiva funktioner:

1. ”Vad”-nätverket styr arbetsminnet och hjälper dig att genomföra planer, mål och de specifika steg som krävs för att slutföra ett projekt.
2. ”När”-nätverket hjälper dig att organisera i vilken ordning du utför aktiviteter och hantera tidsramar.
3. ”Varför”-nätverket styr känslor – vad du tänker på och hur du känner.
4. Det fjärde ”hur”-nätverket styr självinsikten kring dina egna känslor och upplevelser.

När något av dessa nätverk sviktar uppstår ett underskott – en svaghet i de exekutiva funktionerna. 

Orsaker till exekutiv dysfunktion

Läkare är inte helt säkra på varför vissa personer har exekutiva funktionssvårigheter. Forskning tyder på att exekutiva funktioner kan vara ärftliga, så en förälder med EFD kan få ett barn med EFD.

Exekutiv dysfunktion kan bero på skillnader i prefrontala cortex. En studie visade att personer med sjukdomar, tillstånd eller skador som påverkar det området i hjärnan är mer benägna att ha svårigheter med exekutiva funktioner (ASHA 2016).

Även om det inte finns någon entydig orsak till ”varför”, är de flesta forskare överens om att det har att göra med pannloben/prefrontala cortex. 

Att diagnostisera exekutiva funktionssvårigheter (EFD)

En utredning av EFD börjar vanligtvis med en undersökning eller bedömning för att utesluta andra tillstånd med liknande symtom.

Din husläkare eller vårdcentral kan sedan remittera dig till en specialist, såsom en barnpsykolog eller en barnneuropsykolog.

Specialisten går igenom tidigare journaler, undersöker prestationen i skolan/på jobbet och genomför ytterligare tester.

Den vanligaste bedömningen av EFD är Behavior Rating Inventory of Executive Function (BRIEF), ett skriftligt frågeformulär som barn/ungdomar, föräldrar och lärare fyller i för att bedöma exekutiva funktioner. Det består av 86 frågor utformade för att ringa in de största svårighetsområdena.

EFD diagnostiseras ofta under övergången till årskurs 6 eller årskurs 9, då skolans strukturer och scheman förändras drastiskt och de akademiska kraven ökar.

Föräldrar och lärare förstår ofta inte varför barnen inte kan arbeta självständigt med en uppgift och antar att de ska ”lära sig av sig själva”. Det är viktigt att börja hjälpa barn med adhd/EFD tidigt och att uppmärksamma problemen som dessa svårigheter orsakar, så att barnen inte känner sig dumma eller lata (attitudemag.com).

Vad som kan vara svårt

När en person diagnostiseras med en störning i exekutiva funktioner av en logoped, ser vi svagheter inom följande områden: 

  1. Självmedvetenhet: att kunna styra sin egen uppmärksamhet
  2. Självkontroll: att hämma och bromsa sina impulser
  3. Icke-verbalt arbetsminne: att hålla saker i minnet för att vägleda sitt beteende
  4. Verbalt arbetsminne: att hålla kvar inre tal/tankar
  5. Känsloreglering: att använda ord och inre bilder tillsammans med självmedvetenhet för att förändra hur man känner inför saker
  6. Självmotivation: att motivera sig själv att göra saker när det inte finns några yttre konsekvenser
  7. Planering och problemlösning: att hitta nya tillvägagångssätt och lösningar

Behandlingsalternativ för exekutiva funktioner

Vid en diagnos av EFD kan din läkare rekommendera flera olika typer av specialister för behandling och stöd.

Dessa specialister kan inkludera:

  • Logopeder
  • Psykologer
  • Specialpedagoger/lästränare
  • Arbetsterapeuter

De flesta specialister rekommenderar att man anpassar miljön för att underlätta vardagen för personer med EFD.

Med mina gymnasieelever brukar jag organisera deras ryggsäckar med färgkodade mappar/pärmar för varje ämne. Jag skriver också ut en kalender och låter dem sätta post-it-lappar på dagar då de vet att uppgifter ska lämnas in.

Vi delar upp informationen i mindre delar på fler post-it-lappar som de kan riva bort och slänga när en uppgift är klar (vilket ger en härlig känsla av att ha lyckats).

Du kan också göra följande anpassningar för att hjälpa en person med EFD i hem- eller skolmiljön:

  • Tidur/timers på datorn
  • Listor och planeringsböcker
  • Poängsystem (fungerar bra i skolmiljön)
  • Post-it-lappar
  • Skyltar/symboler/bildstöd

Precis som vid alla diagnoser är tidiga insatser och behandling oerhört viktiga.

Om du eller ditt barn kämpar med något av ovanstående områden vill jag uppmuntra dig att kontakta en läkare eller barnläkare så snart som möjligt.

Som alltid, ta gärna en titt på SpeechBlubs för mer information och hör av dig till mig om du vill ha förtydliganden eller veta mer om störningar i exekutiva funktioner. 

Tillbaka till alla inlägg