När är det dags att gå till en logoped?
I den här artikeln: Behöver mitt barn logopedi? Tal- och språkutveckling med Speech Blubs, Normala språkliga milstolpar och kliniska tecken på eventuella kommunikationssvårigheter, 0–3 månader gammal bebis...
I den här artikeln
- Behöver mitt barn logopedi?
- Tal- och språkutveckling med Speech Blubs
- Normala språkliga milstolpar och kliniska tecken på eventuella kommunikationssvårigheter
- 0–3 månader gammal bebis
- 3–6 månader gammal bebis
- 6–9 månader gammal bebis
- 9–12 månader gammal bebis
- 12–18 månader gammalt litet barn
- 18–24 månader gammalt litet barn
- 24–36 månader gammalt litet barn
- Varför är en tidig diagnos viktig?
Behöver mitt barn logopedi?
Först vill jag berätta lite om logopeder. Det är specialister inom hälso- och sjukvården som utreder, bedömer, diagnostiserar och behandlar ditt barn.
En logoped har en akademisk examen inom tal-, språk- och kommunikationsstörningar och har svensk legitimation för att få arbeta. Oftast träffar ditt barn en logoped via barnhälsovården, en logopedmottagning eller inom förskolan/skolan.
För att veta när det är dags att påbörja logopedi för ditt lilla barn finns det vissa milstolpar som logopeder tittar efter för att avgöra om det rör sig om en språkstörning eller kommunikationssvårighet. Dessa milstolpar tas ofta även upp under barnets regelbundna besök på BVC (vanligtvis med några månaders mellanrum).
Därför är det väldigt viktigt att ta upp allt du lägger märke till eller oroar dig för när du träffar BVC. Om de känner till problemen kan de skriva en remiss till en logoped i god tid. Det hjälper ditt barn att utvecklas och lära sig nya färdigheter snabbare än om insatserna dröjer.
I tabellen nedan kan du jämföra normala språkliga milstolpar med tecken på möjliga talsvårigheter. Om du tvekar, prata alltid med din BVC-sköterska eller läkare!
Tal- och språkutveckling med Speech Blubs
Speech Blubs är en fantastisk app för logopedi med över 1 500 aktiviteter, ansiktsfilter, röststyrda övningar och lärorika bonusvideor.
Föräldrar över hela världen använder den redan som ett komplement till logopedi, och resultaten är enastående!
Normala språkliga milstolpar och kliniska tecken på eventuella kommunikationssvårigheter
0–3 månader gammal bebis
Normala språkliga milstolpar
Kliniska tecken / Anledning till oro
- Tittar på föräldern/andra
- Tystnar vid ljud (särskilt tal)
- Skriker på olika sätt vid trötthet, hunger eller smärta
- Leende eller joller som svar på en annan persons leende eller röst
- Brist på gensvar
- Bristande uppmärksamhet på ljud
- Bristande uppmärksamhet på omgivningen
- Ingen skillnad i skriket vid trötthet, hunger eller smärta
- Problem att suga/svälja
3–6 månader gammal bebis
Normala språkliga milstolpar
Kliniska tecken / Anledning till oro
- Fäster blicken på ansikten
- Reagerar på sitt namn genom att söka efter rösten
- Lokaliserar regelbundet ljudkällor/talare
- Jollrar, gör gurgelljud, småskrattar och skrattar
- Kan inte fokusera, blir lätt överstimulerad
- Bristande reaktion på ljud, vänder sig inte mot ljudkällan/talaren
- Bristande intresse för människor och föremål i omgivningen
6–9 månader gammal bebis
Normala språkliga milstolpar
Kliniska tecken / Anledning till oro
- Härmar ljud i samspel med andra
- Tycker om turtagningslekar ledda av vuxna (tittut, baka kaka)
- Har olika ljuduttryck för olika sinnesstämningar
- Känner igen bekanta personer. Härmar bekanta ljud och rörelser
- Joller med stavelser (ba-ba, ma-ma-ma), röstlek med avsiktliga mönster, många ljud som börjar likna riktiga ord
- Gråter när föräldern lämnar rummet (vid 9 månader)
- Reagerar konsekvent på dämpat tal och omgivningsljud
- Sträcker sig efter föremål för att be om dem
- Verkar inte förstå eller uppskatta det sociala utbytet i samspel
- Brist på kontakt med vuxna (som bristande ögonkontakt, ömsesidigt samspel med blicken, röstlig turtagning, turtagningslekar)
- Inget joller, eller joller med få eller inga konsonanter
9–12 månader gammal bebis
Normala språkliga milstolpar
Kliniska tecken / Anledning till oro
- Påkallar uppmärksamhet (ljudar, hostar)
- Skakar på huvudet för "nej", skjuter bort oönskade saker
- Vinkar "hejdå", visar tydligt vad det vill; styr andras beteende (visar föremål), ger saker till vuxna, klappar, drar i vuxna, pekar på saker det vill ha
- Samordnar handlingar mellan föremål och vuxen (tittar fram och tillbaka mellan vuxen och önskat föremål)
- Härmar nya ljud/rörelser
- Visar tydliga mönster i stavelsejoller, gör ljud som låter som de första orden (mamma, pappa)
- Blir lätt upprörd av ljud som andra inte reagerar negativt på
- Visar inte tydligt vad det vill ha samtidigt som det fokuserar på föremålet
- Samordnar inte handlingar mellan föremål och vuxna. Saknar regelbundet stavelsejoller
- Reagerar inte på ett sätt som visar förståelse för ord eller kommunikativa gester
- Förlitar sig helt på sammanhanget för att förstå språk
12–18 månader gammalt litet barn
Normala språkliga milstolpar
Kliniska tecken / Anledning till oro
- Börjar säga enstaka ord
- Ber om saker: pekar, ljudar, kan använda ordliknande ljud
- Får uppmärksamhet: med rösten, fysiskt, eventuellt med ord (mamma)
- Förstår att en vuxen kan göra saker åt barnet (som att vrida upp en leksak)
- Använder artighets-/rutinord (hejdå, hej, tack). Protesterar: säger "nej", skakar på huvudet, går undan, skjuter bort saker
- Kommenterar: pekar på saker, ljudar eller gör ordliknande ljud
- Bekräftar kontakt: ögonkontakt, svarar med ljud, upprepar ord
- Brist på kommunikativa gester
- Försöker inte härma eller spontant använda enstaka ord för att förmedla ett budskap
- Ger upp snabbt i kommunikationen (räcker ett föremål till en vuxen för att få hjälp, men slutar försöka om den vuxne inte reagerar direkt)
- Begränsat ordförråd för språkförståelse (förstår färre än 50 ord eller fraser utan gester eller ledtrådar i omgivningen)
- Begränsat talat ordförråd (använder färre än 10 ord aktivt)
- Ingen utveckling av det talade ordförrådet under 6-månadersperioden från 12 till 18 månader
18–24 månader gammalt litet barn
Normala språkliga milstolpar
Kliniska tecken / Anledning till oro
- Använder mestadels ord för att kommunicera
- Börjar sätta ihop 2 ord, första kombinationerna är oftast inlärda fraser som används i 1–2 sammanhang
- Använder vid 24 månaders ålder kombinationer med innebörd ("mer kaka", "pappas sko"), mer flexibel användning
- Har vid 24 månaders ålder minst 50 ord, som kan vara förenklade varianter av vuxnas uttal
- Förlitar sig på gester utan att använda rösten/ord
- Begränsat aktivt ordförråd (använder färre än 50 ord)
- Använder inga tvåordskombinationer
- Använder få konsonanter. Svårtolkat eller otydligt tal
- Benämner föremål tvångsmässigt i stället för att kommentera eller be om saker
- Bakslag i språkutvecklingen, slutar prata helt eller börjar härma/ekotala fraser som barnet hör, ofta i olämpliga sammanhang
24–36 månader gammalt litet barn
Normala språkliga milstolpar
Kliniska tecken / Anledning till oro
- Deltar i korta dialoger och uttrycker känslor
- Börjar använda språket i fantasilek
- Börjar ge beskrivande detaljer för att göra det lättare för lyssnaren att förstå
- Använder ord för att fånga uppmärksamhet ("hörru", "titta")
- Kan koppla ihop olika idéer och händelser i en enkel berättelse
- Börjar använda småord (en, ett, den) och böjningsändelser (som -ar/-er på verb, plural på substantiv: bilar), är + adjektiv (bollen är röd) och dåtid
- Ord begränsas till enstaka stavelser utan slutkonsonanter
- Få eller inga flerordsmeningar
- Förväntar sig inte eller kräver inget svar från den som lyssnar
- Ställer inga frågor
- Mycket svårt att förstå barnets tal
- Ofta utbrott av frustration när barnet inte blir förstått
- Ekar eller "papegojar" tal utan kommunikativ avsikt
Kom ihåg: alla barn utvecklas inte i samma takt. Till exempel utvecklas ofta pojkars grovmotorik snabbare än flickors, medan flickor (vanligtvis) utvecklar tal och språk snabbare än pojkar.
DOCK, om ditt barn inte förstås till minst 50–75 % av tiden vid 3,5 års ålder, bör du definitivt kontakta en logoped. Studier har visat att ju tidigare ett barn får det stöd som behövs, desto bättre förutsättningar har barnet att komma ikapp sina jämnåriga.
Varför är en tidig diagnos viktig?
En tidig diagnos är viktig eftersom barn behöver kunna göra sig förstådda även av personer utanför familjen. De får snabbt problem i vardagen om de inte kan berätta att de behöver gå på toaletten eller att de inte mår bra. Det kan leda till:
- Ett alltmer frustrerat barn,
- Utåtagerande beteende eftersom barnet inte lyckas förmedla sina behov,
- Svårigheter i förskola och skola eftersom barnet inte kan säga till när det inte förstår,
- Social isolering på grund av att andra barn inte förstår barnet och därför drar sig undan från lek och samspel.
Sammanfattningsvis: ta gärna en titt på tabellen här ovanför.
Om ditt barn ligger mer än en åldersgrupp efter i utvecklingen bör du kontakta en logoped för en ordentlig utredning.
Som alltid är du varmt välkommen att ställa frågor! För att öva på tal och språk på ett roligt sätt, ladda ner Speech Blubs!
Av Stacie Bennett