Trotsåldersutbrott eller meltdown: Se skillnaden

Att lära sig skillnaden mellan utbrott och meltdowns kan hjälpa dig att bättre förstå varför ditt barn får dem och hur du som förälder hanterar dem. Så idag hjälper vi dig att se skillnaden.

Vad är skillnaden mellan ett utbrott och en meltdown?

Sanningen är att utbrott och meltdowns kan se väldigt lika ut. Vid båda kan ett barn kasta sig på golvet, slåss, sparkas, skrika eller till och med hålla andan. Skillnaden mellan utbrott och meltdowns ligger alltså inte i själva beteendet, utan i orsaken bakom det. 

Vad är ett trotsutbrott?

Utbrott brukar börja i slutet av spädbarnstiden eller i tidig småbarnsålder och är ett uttryck för en önskan eller ett behov. De kan betyda att ett barn är trött, hungrigt, ledset, argt eller upprört. Eftersom barn i den här åldern ofta saknar det ordförråd som krävs för att uttrycka hur de känner, släpper de istället ut sina känslor i form av utbrott. 

När ett barn blir äldre kan utbrott även användas för att testa gränser. Medan små spädbarn och ettåringar ännu inte förstår manipulation och får utbrott som ett rent uttryck för känslor, kan äldre barn använda utbrott för att manipulera sina föräldrar så att de får som de vill. Om man inte tar tag i detta i tidig ålder kan beteendet fortsätta långt upp i tonåren och bli både svårare och mer påfrestande allteftersom barnet blir äldre. 

Utbrott är ett uttryck för en önskan eller ett behov.

När ett barn får ett utbrott har det fortfarande viss kontroll över sitt beteende. Många forskare har funnit att om det inte finns någon publik så avtar utbrottet relativt snabbt. Meltdowns fungerar lite annorlunda . . . .

Vad är en meltdown?

Till skillnad från utbrott som uppstår för att uttrycka ett behov eller en vilja, beror en meltdown på sensorisk överbelastning. Med andra ord uppstår meltdowns när ett barn känner sig helt överväldigat. 

Meltdowns är ett resultat av sensorisk överbelastning.

Till skillnad från utbrott, som är målinriktade, kan meltdowns inte kontrolleras. De kan bero på känslomässig, fysisk, sensorisk eller informationsmässig överbelastning och sker oavsett om det finns en publik eller inte. I vissa fall kan det även leda till att barnet stänger av helt eller drar sig undan. 

Vem får utbrott och vem får meltdowns?

Utbrott är en helt normal del av barndomen. De börjar i allmänhet när barnet närmar sig slutet av sitt första levnadsår eller kliver in i småbarnsåren. Utbrottsbeteenden fortsätter ofta i 3-årsåldern, och i vissa fall kan de sträcka sig ännu längre (beroende på hur de har hanterats). 

Typiskt utvecklade barn kan också få fullständiga meltdowns, men det är inte lika vanligt som utbrott. Återkommande meltdowns kan faktiskt vara ett tecken på ett underliggande tillstånd. Forskning har till exempel visat att regelbundna meltdowns är starkt kopplade till tillstånd som sensorisk integrationsstörning, utvecklingstrauman, inlärningssvårigheter, depression, ADHD, fetalt alkoholsyndrom och autism. 

Vad är skillnaden mellan en meltdown och ett utbrott?

Som nämnts tidigare kan utbrott och meltdowns se väldigt lika ut. Så hur kan du skilja dem åt?

1. Ta reda på den bakomliggande orsaken

Om du kan lista ut vad som orsakar beteendet kan du också avgöra om det rör sig om ett utbrott eller en meltdown. Fråga dig själv – är det målinriktat?

Om du till exempel är mitt i ett köpcentrum och ditt barn börjar skrika för att du sa ”nej” till en ny leksak, är detta målinriktat. Barnets mål är att få leksaken som hen så gärna vill ha. Därmed kan du utgå ifrån att ditt barn har ett trotsutbrott. 

Men om du är mitt i ett köpcentrum och ditt barn plötsligt bryter ihop utan någon uppenbar anledning, kan det bero på en sensorisk meltdown. Kanske var det för många människor som rörde sig runt omkring eller så var ljudnivån för hög. Oavsett anledning finns det inget slutmål, bara själva beteendet. 

2. Avtar beteendet om du går undan?

När det gäller utbrott är en av de bästa sakerna du kan göra att gå ett stycke bort (men hålla barnet inom synhåll) och låta barnet lugna ner sig på egen hand. I de flesta fall minskar beteendet när du backar undan från ett utbrott. Utbrott kräver med andra ord ofta en publik.

Det gör inte meltdowns. Ett barn fortsätter att ha en meltdown oavsett om det finns en publik eller inte. Det beror på att intrycken blivit för många – barnet vet helt enkelt inte hur det ska hantera allt som pågår inombords. Till skillnad från vanliga utbrott kan känslomässiga explosioner i form av en meltdown ske även utan din närvaro. 

3. Hjälper avledning för att dämpa beteendet?

Om ditt barn har ett utbrott kan du ofta avleda hen med något annat. Även om vi inte rekommenderar att ge efter för ett utbrott, kan vi använda det som ett exempel. Om du gav efter för ett utbrott skulle det oönskade beteendet förmodligen upphöra omedelbart. Men vid en meltdown går det inte att ”ge efter”. När en meltdown väl har utlösts finns det ingen avledning i världen som är stark nog att stoppa den. 

Hur du hanterar beteenden vid utbrott och meltdowns

Trotsutbrott

Först och främst: behåll lugnet. Det bästa sättet att hantera ett utbrott är att ignorera det. Ja, vi vet att det ibland kan vara svårt (särskilt på allmänna platser), men att ge efter för beteendet kommer bara att förvärra det i framtiden. 

Meltdown

Det bästa sättet att hantera en meltdown är att förhindra att den alls uppstår. Kom ihåg att när ett barn väl har en meltdown har hen redan tappat kontrollen helt. Förutom att se till att barnet är i säkerhet finns det inte mycket du kan göra, eftersom hen troligtvis inte kan ta in vad du säger ändå. Målet är alltså att förebygga meltdowns från första början. Hur gör man det?

• Genom att skapa lugnande rutiner (t.ex. bildstöd, musik, taktilt material som sensoriska bollar osv.) som barnet kan använda när du märker att hen börjar bli överväldigad eller överstimulerad.
• Genom att kartlägga beteendemönstren som ditt barn visar innan en meltdown bryter ut, samt genom att förstå och undvika barnets triggers. 

Vid både meltdowns och utbrott kan det vara till stor hjälp att lära barnet hur man kommunicerar sina känslor på ett mer funktionellt sätt. Barn som ännu inte har verktygen för att berätta att de är upprörda, arga, ledsna eller överväldigade får oftare utbrott och meltdowns jämfört med barn som har de språkliga färdigheter som krävs för att kommunicera ordentligt. 

Du kan hjälpa ditt barn att utveckla förmågan att kommunicera effektivt med hjälp av en app som Speech Blubs. Speech Blubs använder en mängd olika metoder och aktiviteter för att hjälpa barn att lära sig nya ljud och ord, och appen är godkänd av logopeder. Den är utformad för både typiskt utvecklade barn och barn med särskilda behov som autism.

Om vi kan hjälpa våra barn att kommunicera kan vi minska både utbrott och meltdowns – så varför inte prova redan idag?