Vad beror talförsening på?

I den här artikeln

• Pratar inte ditt barn mellan 18 och 30 månader så mycket som du förväntar dig?
• Talets utvecklingsstadier vid språkstörning
• Andra svårigheter och tillstånd som är vanliga vid talförsening

Generellt sett har ett barn en talförsening om barnets talutveckling inte sker i förväntad takt. Johns Hopkins All Children’s Hospital skriver:

Ett barn med en talförsening kan använda ord och fraser för att uttrycka idéer men ändå vara svårt att förstå.

Dessutom följer ett barn med talförsening ofta den talutveckling som är typisk för ett yngre, normalt utvecklat barn. Det talförsenade barnet tillägnar sig alltså färdigheterna i normal ordningsföljd, men i en långsammare takt än normalt.

Pratar inte ditt barn mellan 18 och 30 månader så mycket som du förväntar dig?

Testa appen Speech Blubs 2! Det är en fantastisk, smart skärmtidslösning som uppmuntrar barn att producera ord och ljud med roliga spel och övningar!

För att avgöra om ett barn har en talförsening behöver läkaren grundläggande kunskaper om talets milstolpar.

Under spädbarnstiden utvecklas det normala talet genom följande stadier:

• svarsjoller (vokalljud),
• kanoniskt joller (konsonant-vokal-kombinationer),
• ekolali (upprepar ord direkt efter att ha hört dem från en annan person),
• nonsensord (ord utan egentlig mening),
• ordkombinationer och
• meningsbyggnad.

Dessa stadier är helt normala och är den process som barn går igenom på vägen mot att kunna kommunicera effektivt.

Talförsening är ett vanligt problem under barndomen som drabbar 3 till 10 procent av alla barn (aafp.com).

Tillståndet är dessutom tre till fyra gånger vanligare hos pojkar än hos flickor (aafp.com).

Talets utvecklingsstadier vid språkstörning

0 till 3 månader

4 till 6 månader

7 till 12 månader

1 till 2 år

2 till 3 år

Reagerar på höga ljud med en mororeflex/ryckning

Tittar eller vänder sig mot ett nytt eller välbekant ljud

Vid 1 års ålder bör ditt barn ha runt 3 ord

Vid 2 års ålder bör ditt barn ha omkring 50 ord

Mellan 2 och 3 år bör ditt barn ha ungefär 200 ord

Mjuka, lugna ljud verkar ofta tröstande och lugnande

Reagerar på ordet "nej" och förändringar i ditt tonfall

Kan ord för vanliga saker, som "mugg", och hälsningar som "hejdå"

Använder meningar med 2–3 ord för att prata om och be om saker

Kan förstå och reagera på rutiner som "dags att sova" och "matdags"

Vänder huvudet mot ljudkällan

Försöker härma sin egen röst

Jollrar och gör babblande ljud, även när hen är ensam

För varje vecka och månad som går utökas ordförrådet

Kan benämna vanliga och bekanta föremål, handlingar och begrepp

Vaknar av höga röster och ljud

Tycker om leksaker och föremål som låter

Börjar reagera på uppmaningar som "kom hit"

Förstår enkla ja/nej-frågor som "Vill du leka?"

Försöker använda ord för att uttrycka känslor som "glad" eller "ledsen"

Ler mot vissa röster när någon pratar med hen

Blir rädd när en hög röst eller ett högt ljud hörs

Gillar lekar som tittut och barnvisor som Imse vimse spindel

Kan förstå instruktioner som "stopp" och "inte mer"

Använder två eller tre ord för att prata om och be om saker

Verkar känna igen din röst och lugnar ner sig om hen gråter

Börjar göra ljud som "oooh", "aaah" och b-ljud

Härmar enkla ord och ljud; kan använda ett fåtal enstaka ord med mening

Följer uppmaningar i två steg, som "plocka undan" eller "kom hit"

Vid 3 års ålder bör ditt barn förstås av en utomstående vuxen ungefär 75 % av tiden

Även om det inte alltid är så, kan talförsening förekomma i samband med andra tillstånd.

Det behöver dock verkligen inte alltid vara så. Jag har träffat barn i mitt arbete som bara hade en ren talförsening och som, med rätt och regelbunden logopedi, kom ikapp sina jämnåriga vid 5 års ålder.

Andra svårigheter och tillstånd som är vanliga vid talförsening

• Autism
• Tvåspråkighet
• Hörselnedsättning (graden varierar beroende på när barnet fick stöd och hjälpmedel för hörselnedsättningen)
• Mognadsförsening – utvecklingsrelaterad språkstörning
• Psykosocial deprivation – för lite tid eller bristande kvalitet på tiden med vuxna, eller fysisk deprivation (t.ex. brist på mat, otrygg boendemiljö)
• Cerebral pares
• Ärftlighet/hereditet

Många gånger får föräldrar höra samma gamla visa: "Oroa dig inte, hen är bara lite sen i starten och kommer ikapp av sig själv!" Ändå bör du läsa här för att förstå skillnaden mellan en late talker och en talförsening. Och kom ihåg: tidiga insatser kan göra stor skillnad vid tal- och språkförseningar, så boka en tid hos en logoped direkt om du misstänker att ditt barn har svårigheter med expressivt språk!