Vad betyder "kognition" och varför är det viktigt?

Kognition består av de mentala processer som styr hur ditt barn förstår och tar emot information från sin omgivning. Det handlar om att inhämta kunskap och förståelse genom tankar, erfarenheter och sinnesintryck. Några exempel på dessa processer är: minne, varseblivning, omdöme, logiskt tänkande, inlärning och utvärdering.

Alla dessa förmågor spelar en roll för hur ditt barn inhämtar kunskap och hur de organiserar och lagrar denna information för att kunna använda den aktivt. Hur ditt barn planerar och löser problem utifrån de intryck de möter avgör hur de tänker kring denna information och världen runtomkring sig.

Kognitionen påverkar mer avancerade förmågor som ditt barns kommunikationsutveckling och till och med fantasin. Det är därför pedagoger och terapeuter lägger så stort fokus på kognition och på att säkerställa att ditt barns kognitiva förmågor utvecklas optimalt och åldersadekvat.

Stadier av kognitiv utveckling

Den kanske bästa förklaringen av kognitiv utveckling kommer från psykologen Jean Piaget och hans teori om kognitiv utveckling. Även om han utvecklade sin teori för många år sedan är Jean Piagets förklaring fortfarande högst relevant och förklarar kognitiv utveckling på ett sätt som är lätt att förstå.

Piagets fyra stadier av kognitiv utveckling

1. Den sensomotoriska fasen (0–2 år)

I detta stadium inhämtar ditt barn kunskap genom sinnesupplevelser och genom att manipulera föremål. Hela barnets upplevelse byggs alltså upp genom grundläggande reflexer, sinnesintryck och motoriska rörelser.

Detta stadium innebär den mest dramatiska utvecklingen och inlärningen, eftersom ditt barn ständigt gör nya upptäckter om hur världen fungerar och sin egen plats i den. Dessutom lär sig ditt barn att utföra fysiska handlingar och grunderna för att kommunicera med människorna de möter.

När ditt barn blir omkring 5 månader gammalt börjar begreppet "objektpermanens" att utvecklas – det vill säga förståelsen för att föremål fortsätter att existera även när de inte syns. Detta är viktigt, för när barn lär sig att föremål är självständiga ting som existerar av sig själva, börjar de koppla namn och ord till föremål, vilket är avgörande för kommunikationsutvecklingen.

När ditt barn når slutet av den sensomotoriska fasen utvecklas också tidigt representativt tänkande – vilket innebär att de börjar kunna forma inre mentala bilder av föremål eller föreställa sig saker symboliskt.

Här är några milstolpar att hålla utkik efter:

https://www.youtube.com/watch?v=OnSEFSk5VgQ

2. Den preoperationella fasen (2–7 år)

Grunderna för tal och språk som utvecklades under den sensomotoriska fasen förfinas ytterligare i detta stadium, och kommunikation är ett av de viktigaste kännetecknen för den preoperationella utvecklingsfasen.

En annan viktig färdighet som ditt barn lär sig i detta skede är "låtsaslek", även om de fortfarande tänker ganska konkret om världen omkring sig och har svårt för logik, att förstå andras perspektiv samt principen om konsistens.

Här är några milstolpar att hålla utkik efter:

3. Den konkret-operationella fasen (7–11 år)

Ditt barn blir mycket skickligare på att använda logik, även om tänkandet fortfarande är ganska konkret och bokstavligt. Egocentrismen börjar avta i detta stadium, och ditt barn blir bättre på att se saker ur en annan persons perspektiv. De börjar också fundera över hur andra människor mår känslomässigt.

Det är i detta skede som ditt barn börjar förstå att deras tankar är unika och att alla andra inte nödvändigtvis delar samma tankar, känslor och åsikter.

Här är några milstolpar att hålla utkik efter:

4. Den formell-operationella fasen (12+ år)

Det sista stadiet av kognitiv utveckling innebär ett lyft för barnets logiska förmåga, deduktiva tänkande och förmåga att förstå abstrakta idéer. Ditt barn blir kapabelt att: se flera potentiella lösningar på problem, tänka mer vetenskapligt kring sin omvärld och bättre förstå andras perspektiv.

Förmågan att tänka kring abstrakta idéer och situationer är ett centralt kännetecken för denna fas, och ditt barns förmåga att systematiskt planera och resonera kring hypotetiska situationer mognar också fram.

Här är några milstolpar att hålla utkik efter:

Om du vill lära dig mer om kognitiv utveckling och Piagets teori kan du titta på den här informativa videon:

https://www.youtube.com/watch?v=IhcgYgx7aAA

Hur påverkar kognitionen kommunikationen?

Kommunikation och kognition går hand i hand under ditt barns utveckling eftersom vi använder kommunikation för att ta till oss nya idéer, prata om våra tankar och rädslor och samspela med människor runtomkring oss – allt detta är färdigheter som utvecklas tack vare kognitionen. I slutändan innebär starkare kommunikationsförmåga starkare kognitiva förmågor, och vice versa.

Om vi tittar på de kognitiva förmågorna som nämndes i början av artikeln ser du precis hur kognitionen påverkar ditt barns kommunikationsutveckling.

Du kan hjälpa till att utveckla ditt barns kognition

En fantastisk resurs du kan använda för att lära dig hur du kan stötta ditt barns kognitiva utveckling hemma under vardagliga aktiviteter är den här videon:

https://www.youtube.com/watch?v=WFv_ektM7sc

Här är dessutom några andra aktiviteter du kan göra tillsammans med ditt barn för att främja deras kognitiva utveckling, och i förlängningen även deras kommunikation:

Utöver dessa tips kan du ladda ner vår app Speech Blubs app och prova några av våra fantastiska kommunikationsinriktade övningar. Vi har sett till att alla våra aktiviteter är utformade med kognitionen i åtanke, så att ditt barn får ut det allra bästa av sitt lärande.