Är ditt lilla barns uppmärksamhetsspann typiskt?

För att vara ännu mer inkluderande: uppmärksamhetsspannet hos neurotypiska barn kan skilja sig mycket från barn med ADHD eller barn inom autismspektrumet. Det här blogginlägget utforskar barns uppmärksamhetsspann för att ge lite perspektiv på hur olika barn kan vara.

I den här artikeln

• Allmän tumregel
• • Genomsnittligt uppmärksamhetsspann efter ålder
• Att förlänga ett barns uppmärksamhetsspann
• Autismspektrumtillstånd (AST) och uppmärksamhetsspann
• ADD och ADHD
• Skärmtid
• Håll ut

Omvänt säger Dr. Ralph Lewis vid Sunnybrook Health Sciences Centre i Toronto: ”Faktum är att personer som är överdrivet fokuserade (längst ut till höger på uppmärksamhetsspannets ’klockkurva’) också har svårigheter. De tenderar att vara petiga, tvångsmässiga, oflexibla och perfektionistiska, och kan missa helheten.”

Därför är det viktigt att uppskatta var ditt barn befinner sig just nu och glädjas åt deras egen resa.

Allmän tumregel

Experter har faktiskt en allmän tumregel för att beräkna det genomsnittliga uppmärksamhetsspannet hos neurotypiska barn. Multiplicera 2–5 minuter med varje år av barnets ålder. Spannet speglar det faktum att VARJE barn är unikt.

Barnutvecklingsexperter säger generellt att ett rimligt uppmärksamhetsspann att förvänta sig av ett barn är två till tre minuter per levnadsår. Det är den tid som ett neurotypiskt barn kan behålla fokus på en given uppgift.

Genomsnittligt uppmärksamhetsspann efter ålder

Ålder

Uppmärksamhetsspannets längd

2

4–10 min.

3

6–15 min.

4

8–20 min.

5

10–25 min.

6

12–30 min.

7

14–35 min.

8

16–40 min.

9

18–45 min.

10

20–50 min.

Källa: redcrayonimagination.com

Det är värt att notera att vissa utvecklingsforskare sätter den övre gränsen till fem minuter per levnadsår, vilket innebär att en 2-åring skulle kunna fokusera på en uppgift i upp till 10 minuter i sträck. Det här är förstås bara generaliseringar. Hur länge ett barn verkligen kan fokusera avgörs till stor del av faktorer som:

1. Mängden ljud eller distraktioner i närheten
2. Om barnet är hungrigt eller har dåliga matvanor
3. Var på spektrumet barnets naturliga förmåga till målinriktning ligger
4. Hur stressat barnet känner sig
5. Hur trött barnet är / tid på dygnet
6. Barnets allmänna hälsa – det är svårt att koncentrera sig om något gör ont eller värker
7. Hur mycket passiv skärmtid barnet har haft
8. Hur mycket kvalitetstid med föräldrarna barnet har fått
9. Förekomst av diagnoser/tillstånd eller nedstämdhet
10. och hur intresserat barnet är av aktiviteten.

Men om ditt barns uppmärksamhetsspann är kortare än genomsnittet är det värt att ta tag i.

Ett sätt är att vara proaktiv och engagera ditt barn i aktiviteter som förbättrar uppmärksamhetsspannet. Här är några strategier:

Att förlänga ett barns uppmärksamhetsspann

Här är några enkla strategier som kan hjälpa ditt barn att hitta bättre fokus:

• Använd aktiviteter som engagerar barnet kreativt
• Gör uppgiften rolig, om det går.
• Koppla uppgiften till något barnet är intresserat av
• Prova fidget spinners, en bred kategori av produkter som barn kan pilla med samtidigt som de fokuserar på andra uppgifter.
• Stäm av ofta. Dela upp uppgifter i mindre steg. Ge belöningar.
• Lägg in korta rörelsepauser.
• Var fysiskt nära när du ger instruktioner
• Öva på koncentrationsbyggande aktiviteter som pussel, modeller etc.
• Äta, dricka och gå på toaletten
• Beröm positiva beteenden
• Veta när man ska be om hjälp

Autismspektrumtillstånd (AST) och uppmärksamhetsspann

De flesta barn med AST har kortare uppmärksamhetsspann än neurotypiska barn. Som lärare är detta viktig information att ha så att jag kan planera mina lektioner med hänsyn till det. Alla barn som har svårt att fokusera blir uttråkade och frustrerade väldigt snabbt. Så ska ingen behöva ha det varje dag i skolan! Att lära sig genom ett filter av frustration leder till problem med att förstå, ta till sig och komma ihåg det vi lär ut. Men detta för också med sig andra, djupare problem.

Självförtroendet, självbilden och motivationen blir sämre än de skulle kunna vara. Enligt Autism Parenting Magazine uppger ”färre än hälften av barn och unga inom autismspektrumet att de är lyckliga i skolan, och fem av tio säger att deras lärare inte vet hur de ska stötta dem.” Vi måste göra bättre ifrån oss för våra barn. Steg ett är att informera läraren till ett barn med AST så att de kan optimera barnets lärande. Då kan de göra lektionsplaneringar som hjälper alla.

ADD och ADHD

Barn med uppmärksamhetsstörning (ADD) eller uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD) visar upp en kombination av symtom som kort uppmärksamhetsspann, impulsivitet och ibland även hyperaktivitet. Det är dock inte alla barn med ADHD som är hyperaktiva. Dessutom föds pojkar oftare med detta biologiska tillstånd än flickor.

Webbplatsen från läkarna vid Columbia University är en fantastisk resurs om detta. På sin sida definierar de tillståndet, beskriver symtomen och tre olika typer, fördjupar sig i hyperaktivitet och diskuterar diagnos och behandling. Vi rekommenderar varmt att du besöker deras sida.

När det gäller uppmärksamhetsspann säger de:

Barn i låg- och mellanstadieåldern kan ha andra symtom utöver att inte kunna fokusera, som exempelvis:

• att agera utan att tänka efter
• känslomässig instabilitet
• svårigheter att hålla ordning på saker som läxor och böcker
• svårigheter med planering
• oförmåga att slutföra läxor eller sysslor
• låg frustrationströskel
• svårt att dela med sig, vänta på sin tur och låta andra prata
• en benägenhet att råka ut för olyckor
• svårt att fatta kloka beslut

Människor skiljer sig åt i hur naturligt fokuserade de är och i förmågan att upprätthålla denna typ av motivation. Precis som med alla personlighetsdrag finns det ett spektrum för uppmärksamhetsspann i befolkningen i stort: vissa av oss har helt naturligt ett längre uppmärksamhetsspann, och andra har naturligt ett kortare. Som med de flesta egenskaper avgörs detta delvis av våra gener. Biologin bakom detta är fascinerande och ett växande forskningsfält som förtjänar vår uppmärksamhet.

Skärmtid

En nyligen publicerad artikel i Slate citerade UNICEF, som uppgav att de ”negativa effekterna av skärmtid för spädbarn och småbarn sträcker sig från kortare uppmärksamhetsspann till lägre empati.” Forskningen kring detta utvecklas väldigt snabbt just nu, delvis på grund av covid-19-pandemin och den ökade skärmanvändning som följde med den. Vi lovar att hålla koll på hur man kan stärka barns uppmärksamhetsspann och uppdaterar artikeln löpande.

Håll ut

Kära föräldrar, håll ut! Det finns massor av resurser på nätet som ger dig idéer om hur du kan hjälpa ditt barn igenom detta. Glöm inte att rådfråga en logoped om du behöver snabbare vägledning!