Barn och att lära sig läsa: Den ultimata guiden

Det här blogginlägget sätter läsinlärningen i sitt rätta sammanhang. Vi går igenom varför läsning är så viktigt, historiken bakom olika undervisningsmetoder förr och nu, och ger tips och resurser för att hjälpa ditt barn att läsa tidigare och med större glädje. Målet är att hjälpa ditt barn att hitta en livslång läslust.

Ännu en komplett guide

Välkommen till vår serie med ”kompletta” guider där vi samlar bloggförfattare kring viktiga ämnen som vi fördjupar oss i här på bloggen. Den här guiden handlar om allt föräldrar behöver veta om läsinlärning – ur en lärares perspektiv.

I den här artikeln

• Vikten av att läsa
• Läsinlärningens historia
• • Men hur länge ska barn läsa varje dag? 
• Tips för nya lärare 
• Resurser för läsning
• Världens bästa läsfrämjande organisationer
• Reading Blubs är här!

Vikten av att läsa

Pediatrics, den officiella tidskriften för American Academy of Pediatrics (AAP), publicerade artikeln Literacy Promotion: An Essential Component of Primary Care Pediatric Practice, där de slår fast följande:

Regelbunden läsning med små barn stimulerar optimala mönster för hjärnans utveckling och stärker relationen mellan förälder och barn i en kritisk fas av barnets utveckling. Detta bygger i sin tur upp språk-, läs-, skriv- och socioemotionella färdigheter som varar hela livet.

Pediatrics

Men varför är läsning så viktigt?

1. Utvecklar viktiga språkkunskaper
   Läsning berikar ordförrådet på ett sätt som vanliga vardagssamtal inte klarar av.  
2. En nödvändig del av dagens teknik
   Skärmar har gjort läsning ännu viktigare. 
3. Öppnar upp världen
   Genom att läsa får barnet möta olika kulturer, historier, livsöden och samhällen.  
4. Kan förbättra sociala färdigheter
   Läsning är oftast något man delar, vilket stärker relationen till både språket och andra människor.  
5. Det är roligt!
   Ni kan utforska nya världar och spännande äventyr tillsammans.  

Något som verkligen ger en tankeställare

Ett inlägg på organisationen Reading Clinics webbplats visar att ”1 av 3 barn börjar sitt första skolår utan de språkkunskaper som krävs för att lära sig läsa. Dessutom är god läsförmåga i årskurs 3 den starkaste faktorn för att klara gymnasiet och lyckas i arbetslivet.”

Vill du veta mer om utvecklingsmilstolpar? Gör vårt screeningtest för att lära dig mer.

Den tråkiga sanningen

Samma webbplats rapporterar att ”ungefär två tredjedelar av alla barn varje år i USA, och 80 % av dem som lever under fattigdomsgränsen, inte uppnår tillräcklig läsförmåga i slutet av årskurs 3.”

Dessutom får barn från socioekonomiskt utsatta familjer höra färre ord under sina första levnadsår och kan färre ord vid 3 års ålder än barn från mer gynnade miljöer. De har även färre böcker hemma, blir mer sällan lästa för och löper större risk att drabbas av motgångar och skadlig stress i tidig ålder. Allt detta skapar ett betydande kunskapsunderläge redan innan de börjar förskolan.

Mer statistik om barn i USA och vikten av läsning

1. Barn som inte läser tillräckligt bra i årskurs 3 löper 4 gånger högre risk att hoppa av skolan;
2. 2/3 av de barn som inte läser bra i slutet av årskurs 4 hamnar i fängelse eller blir beroende av bidrag; 
3. 25 % av alla amerikanska barn växer upp utan att lära sig läsa över huvud taget;
4. USA är det enda marknadsekonomiska OECD-landet där den nuvarande generationen har lägre utbildningsnivå än den föregående;
5. Över hälften av alla fjärdeklassare uppger att de läser för nöjes skull ”nästan varje dag”, men i årskurs 8 är siffran bara 20 %.

Vikten av att lära sig läsa kan inte överskattas. Vad denna statistik inte visar är att läsning, och den förmåga att kommunicera som hänger ihop med den, har enorm betydelse för barnets självförtroende och förmåga att passa in med sina jämnåriga. Läsning ger barn fler valmöjligheter, både socialt och utbildningsmässigt.

Läsinlärningens historia

Historien om hur vi lär barn att läsa har utvecklats hand i hand med vår förståelse för barns utveckling. Diskussionerna kring vad som fungerar bäst – konstruktivism, elevcentrerat lärande eller helhetsmetoder – liknar på många sätt debatten mellan fonik (ljudmetoden) och helordsmetoden.

Fonem

I artikeln A Brief History of Reading Instruction förklarar läraren Stephen Parker att en syntetisk fonikmetod . . . inte börjar med hela ord, utan med de mest grundläggande språkljuden, som kallas fonem. Dessa fonem kopplas sedan till de bokstäver (grafem) som representerar dem i vårt alfabet. Hela ord byggs sedan upp nerifrån och upp genom att ljudas ihop. 

En känd förespråkare, Ted Geisel (Dr. Seuss), sa: ”Jag anser att avskaffandet av ljudmetoden var en av de största orsakerna till analfabetismen i landet.” 

Helordsmetoden

Till skillnad från ljudmetoden, som är en konstruktivistisk metod som bygger nerifrån och upp, är helordsmetoden mer av ett beteendevetenskapligt ”uppifrån och ner”-angreppssätt där ”läsaren skapar en personlig mening i texten genom att använda sina tidigare erfarenheter för att förstå det hen läser”, förklarar Jon Reyhner vid Northern Arizona University. 

Sanningen är att ytterst få lärare förlitar sig helt på bara den ena metoden. Nya läsare behöver både avkodningsförmåga och läsförståelse för att bli skickliga läsare. Lärare delar ofta in eleverna i nivåanpassade grupper och kombinerar båda metoderna för att stärka läsförmågan. Men en sak är alla helt överens om: daglig läsning är avgörande. 

Men hur länge ska barn läsa varje dag? 

En del experter förespråkar 15 minuter medan andra menar att 30 minuter gör susen. Jag tycker om den här förklaringen från en artikel på Heidi Songs:

”Varför kan jag inte hoppa över mina 30 minuters läsning ikväll?”

Låt oss räkna på det – MATEMATISKT!

1. Elev A läser 30 minuter varje kväll;
2. Elev B läser bara 5 minuter varje kväll

Steg 1: Multiplicera antalet minuter per kväll med 7 dagar i veckan.

1. Elev A läser 210 minuter i veckan.
2. Elev B läser 35 minuter i veckan.

Steg 2: Multiplicera antalet minuter per vecka med 4 veckor per månad.

1. Elev A läser 840 minuter i månaden.
2. Elev B läser 140 minuter i månaden.

Steg 3: Multiplicera antalet minuter per månad med 12 månader per år.

1. Elev A läser 10 080 minuter om året.
2. Och Elev B läser 1 680 minuter om året.
3. Elev A övar läsning motsvarande 28 hela skoldagar om året.
4. Elev B får bara lästräning motsvarande 5 hela skoldagar.

Steg 4: I slutet av årskurs 6, om Elev A och Elev B behåller samma läsvanor:

1. Kommer Elev A att ha läst motsvarande 60 hela skoldagar
2. Kommer Elev B bara att ha läst motsvarande 12 skoldagar.

Kunskapsklyftan kommer att ha vuxit enormt, och därmed också skillnaderna i skolresultat. Tror du att Elev B känner samma självförtroende i sitt kunnande som Elev A?

Tips för nya lärare 

I en artikel av utbildningskonsulten Elaine K. McEwen struktureras läsundervisningen i ”Seven Strategies of Highly Effective Readers.” Hennes metod ger praktiska verktyg och lektionsmallar som ger nya lärare ett fantastiskt försprång när de ska hjälpa elever att utveckla sin läsning.

Hur du hjälper ditt barn att bygga en fin relation till läsning

Här är några säkra tips för att skapa goda, dagliga läsvanor:

1. Skapa en särskild läshörna och lässtund – Ordna en mysig liten vrå någonstans som visar att läsning är något speciellt och där barnet får lite lugn och ro. Bra belysning, böcker och sköna kuddar gör det enkelt att sjunka in i bokens värld.
2. Låt barnet välja läsningen själv – Precis som med allt annat blir ditt barn mycket mer intresserat om det självt får välja vilka berättelser som ska läsas.
3. Var ett gott föredöme – Läs varje dag och låt barnen se att du läser böcker (inte bara e-post eller jobbanteckningar).  
4. Ha varierat läsmaterial hemma – Böcker, tidningar, serier, brev och vykort från släktingar, recept med mera.
5. Prata om det ni läser och ställ frågor – Ställ frågor om texten och bilderna, och var inte rädd för att låtsas att du inte kan svaret. Barn älskar att få hjälpa till och rätta sina föräldrar! 
6. Läs för barnet varje dag – Titta på uträkningen ovan och kom ihåg: när det blir en daglig rutin kommer barnet att vilja läsa ännu mer.
7. Gör utflykter till biblioteket tillsammans – Familjeutflykter till det lokala biblioteket är guld värda! Där händer det massor av roliga, kostnadsfria aktiviteter kring böcker och läsning.

VÄNTA! Här kommer ännu fler tips . . .

1. Bjud på dig själv och spexa till det – Spela teater, gör olika röster och gestalta känslor. Gör berättelserna levande med din entusiasm.
2. Läs recepten högt vid matlagningen – Varje gång ni bakar eller lagar mat efter recept kan du låta barnet läsa instruktionerna tillsammans med dig, även om det ännu inte kan avkoda alla ord. 
3. Karaoke och undertexter – läs sångtexterna – Många barn älskar musik och sånger. Med karaoke blir det busenkelt och kul att sjunga med i favoritlåtarna och läsa texterna på samma gång!
4. Låt dem läsa digitalt – Låt barnet läsa på en surfplatta i bara 15–20 minuter per dag för att skapa en positiv och aktiv skärmtid.

Resurser för läsning

Här på vår blogg finns flera artiklar som handlar just om läsinlärning. Den första är ”Reading to Kids: The Million-word Gap”, där logopeden Stacie Bennett diskuterar vad daglig högläsning i olika omfattning gör för barn. Hon belyser även skillnaden mellan orden vi läser och orden vi talar i vardagen. Skillnaden kan leda till en dramatisk klyfta på en miljon ord.

Missa inte dessa

Vårt nästa blogginlägg av Stacie bjuder på en härlig lista med boktips för att stimulera barns läsning. Där hittar du några riktiga klassiker!

Missa inte heller How Bedtime Stories can Reinforce Literacy Skills av bloggaren och mamman Lisa Van Groningen, som skriver om det fina pedagogiska och relationella värdet i att skapa en mysig kvällsrutin med godnattsagor.

Och ännu mer

Ett annat exempel är logopeden och bloggaren El Robertson, som har skrivit ett praktiskt inlägg om hur böcker kan användas för att stärka barns läs- och skrivkunnighet. Hennes inlägg ”10 Tips for Improving Reading and Language Learning” fokuserar på den fina, nära stunden vid högläsningen och ger tips på hur du kan uppmuntra barnet att ställa frågor, leka med språket och förundras i vardagen.

Här är fler läsfokuserade blogginlägg som ger massor av inspiration!

Börja med att jämföra läsning med vuxensamtal för att förstå mer om varför läsning är så viktigt:

Läs mer om läsförståelse, läsflyt och talproduktion:

Börja tidigt med tips om hur du väcker en tidig läslust:

Om du vill inspirera ditt barn med mer berättande hittar du en bra startpunkt här:

Framför allt finns det otroligt många sätt att lära barn läsa och hjälpa dem att upptäcka texten i sin omgivning – från att uppmärksamma ord i vardagen till recept, tv-tablåer, nättidningar och mycket, mycket mer.

Det viktigaste är att komma igång, att öva dagligen, att låta barnen visa vilka ämnen och böcker de själva är intresserade av, att ha så roligt som möjligt och använda fantasin för att ge liv åt orden. På så sätt blir världen både mer spännande och lättare att förstå. 

De bästa globala läs- och skrivorganisationerna

Den fantastiska bloggen ”Playing by the Book” har en ganska heltäckande lista över välgörenhetsorganisationer som fokuserar på läs- och skrivkunnighet. Kika gärna in där, ge ett bidrag och dela med dig av idéer till dessa viktiga verksamheter.

Reading Blubs är här!

Vår nya läsapp, Reading Blubs, är det naturliga nästa steget efter vår storasyster-app Speech Blubs. Förutom att hjälpa barn att prata självsäkert och tydligt kändes det självklart att också hjälpa dem att läsa böcker. När du har en prenumeration på Speech Blubs kan du börja lära dig med Reading Blubs helt gratis!

Att bygga ord kan vara superkul!

Vår nya app använder en härlig mix av undervisningsmetoder utvalda av läsexperter, som lär ut läsning på ett roligt och engagerande sätt. Barnen börjar med förberedande läsövningar – allt från att bygga bokstäver till att läsa sina allra första berättelser.

Alla berättelser är helt unika och vårt bibliotek växer för varje dag. Det bästa av allt är att prenumeranter får båda apparna till samma låga pris. Vårt mål är att hjälpa barnen i första hand, och föräldrarna på köpet.

Att hjälpa barn att bli duktiga läsare handlar om så mycket mer än att bara lära sig bokstavsljud. Genom att avdramatisera läsningen och uppmuntra till lek blir språkutvecklingen mycket roligare! Framtiden ser verkligen ljus ut!