Bör jag vänta på att min 2-åring ska börja prata?

Så läkaren sa att din 2-åring kommer att börja prata så småningom, men du är orolig. Ett muntligt utbyte omfattar avsikt, produktion och förståelse.

I den här artikeln

• Faktorer som påverkar talförsening
• • Att uppfostra ett barn i ett flerspråkigt hem
  • För mycket skärmtid framför tv:n
  • Otillräcklig social interaktion
• Vad ska jag göra medan jag väntar på mitt barns första ord?
• • Samspela! Samtala!
• Kännetecken för barnriktat tal

Om du pratade mycket med ditt barn redan före födseln kommer det att förstå språk långt innan det själv börjar prata. För att producera ett begripligt tal krävs andningskontroll från och med lungorna, genom svalget för att skapa ljud, och sedan mun- och näshålan för att forma ljuden. Det är ett enormt fysiskt arbete för en 2-åring som aldrig har format ett ord tidigare.

Språkförseningar beror oftast på barnets talapparat som fortfarande utvecklas och/eller en längre bearbetningstid av de hörda ljuden och orden.

Om du behöver professionell hjälp och vill göra en utredning är beslutet att vänta helt upp till dig, även om din läkare rekommenderar det, för det är bara en tidsfråga innan ditt barn börjar prata. Småbarns språkutveckling ser olika ut för varje barn, så oroa dig inte.

Faktorer som påverkar talförsening

Innan vi går igenom hur du kan hjälpa ditt barns tal hemma ska vi titta närmare på några faktorer som kan ligga bakom längre svarstid och allmänna talförseningar.

Att uppfostra ett barn i ett flerspråkigt hem

Att tala fler än ett språk hemma innebär mer och längre språkbearbetning. Ett tvåspråkigt barn behöver mer bearbetningstid än ett enspråkigt barn, och de första orden eller meningarna kommer oftast lite senare. Men låt er inte avskräckas, alla flerspråkiga familjer! Faktum är att det finns många kognitiva fördelar med att tala fler än ett språk, till exempel ökad förmåga att växla mellan uppgifter, multitasking, kreativitet och mycket mer!

Intressant nog blandar tvåspråkiga barn inte ihop språken, utan uppfattar dem i stället som distinkta och separata system.

För mycket skärmtid framför tv:n

En rad studier har visat att tv gör väldigt lite för språkinlärningen hos barn under 2 år. Jämfört med levande interaktion är det ett betydligt svagare alternativ att snappa upp språk från tv:n.

Jim, en hörande pojke till döva föräldrar, tillbringade mycket tid framför tv:n eftersom det var hans huvudsakliga exponering för engelska. Vid nästan 4 års ålder var han inte bara försenad i talet, utan visste också väldigt lite om hur man sätter ihop ord till grammatiska meningar. Hans meningar lät så här: This is how plane; I want that make; House chimney my house chimney (Saxton, 2018; Sachs, Bard, & Johnson 1981).

American Academy of Pediatrics (AAP) rekommenderar ingen tv för barn under 2 år, och högst 2 timmar per dag för barn över 2 år. För den senare åldersgruppen uppmuntras tv-program i lugnt tempo, som Sesam och Blue's Clues, eftersom de fokuserar på att främja problemlösningsförmåga, berättelseförståelse och mönsterigenkänning.

Appen Speech Blubs passar också perfekt in i denna kategori, eftersom det är en röststyrd app för logopedi fylld med roliga, expertgodkända aktiviteter som syftar till att förbättra ditt barns övergripande språkförmåga.

Vad ska jag göra medan jag väntar på mitt barns första ord?

Samspela! Ha en konversation!

Naturen har redan gjort sitt; människohjärnan är medfött förberedd för att tillägna sig språk. För att ta full vara på denna förmåga är tal och interaktion helt avgörande.

Språket som barn hör från föräldrar och andra är bränslet som driver maskinen och i slutändan producerar en mogen språkkunskap.

Matthew Saxton (2018)

Som fallet med Jim visar räcker det inte med enbart inflöde (input) för att utveckla ett flytande språk. Har du någonsin sjungit med i en sång och sedan insett att du inte har en aning om vad texten betyder? Precis! Inflöde måste kombineras med interaktion. Det är genom interaktion som vi övar på att uttrycka våra avsikter med ord.

Forskning visar att ju mer interaktiva och pratsamma föräldrar är med sina barn, desto större nytta har barnen när det gäller att tillägna sig komplex grammatik och bearbeta tal. Denna fördel kommer av att föräldrarna använder ett rikt ordförråd, fullständiga meningar och nya idéer hemma i samtalen med barnet. Med det sagt är samtal med ditt barn något att prioritera, även i en hektisk vardag för arbetande mammor och pappor.

Vad du kan göra nu

Här är några saker du kan göra tillsammans med ditt barn för att uppmuntra språkutvecklingen.

1. Gör det till en vana att hälsa på ditt barn regelbundet. ”God morgon, god natt, hej, då då.” Be ditt barn hämta något åt dig samtidigt som du pekar på föremålet. Det hjälper alltid att ge lite beröm när barnet gör rätt.
2. Försök att locka fram ett svar genom att ställa engagerande frågor. ”Vill du gå till parken? Vill du ha juice?” Genom att även locka fram känslor kan du med tiden få enordsvar som ”Parken!” eller ”Juice!”
3. Prata om här och nu. Barn lär sig bättre när föremålet ni pratar om finns inom deras synfält. ”Titta! Ett tåg.”
4. Även om vi begränsar skärmtiden älskar barn när andra visar intresse för deras favoritprogram i lugnt tempo. Det är ett utmärkt tillfälle för närhet och samspel. Du kan lära dig programmets signaturmelodi, visa intresse för handlingen, benämna föremålen på skärmen samtidigt som du pekar, och till och med visa förvåning över spännande scener. Ditt barn kommer att tycka att detta är roligt och börja härma dig för att få din uppmärksamhet på saker det tycker är intressanta. Detsamma gäller förstås vid läsning och lek med leksaker.
5. Uppmuntra till lek med andra kompisar. Det genomsnittliga barnet börjar skaffa vänner vid 2 års ålder. Andra i samma åldersgrupp har liknande intressen. Leken blir kommunikativ och omfattar observation, imitation och samarbete.
6. Slutligen: interagera med ditt barn precis som du skulle göra med vem som helst. Prata om allt möjligt som är direkt relevant för barnet. ”Vem är redo för ett bad?”, ”Är du hungrig?”, ”Ska vi gå och äta pizza?”, ”Kan du hämta skorna åt mig?”, ”Kan du hjälpa mig att tvätta bilen i dag?”, ”Vill du följa med mig till affären?”, ”Kan du ta på dig strumporna själv?”, ”Wow, du klarade det!”, ”Bra jobbat!” och ”Ge mig fem!”

Kännetecken för barnriktat tal (CDS)

Vi pratar olika med olika människor. Tänk på hur du skulle tala med en potentiell chef under en anställningsintervju. Jämför det sedan med en nära vän, din partner eller ett syskon. Chansen är stor att du anpassar språket efter vem du pratar med. Vi gör samma sak när vi pratar med spädbarn och småbarn. Den här språkstilen kallas för barnriktat tal (CDS, Child-Directed Speech).

Barnriktat tal är dynamiskt. Snarare än att vara låst finjusterar och anpassar föräldrar omedvetet sitt tilltal allt eftersom barnet blir äldre och dess språk förbättras. Förändringarna i det barnriktade talet är subtila och svåra att upptäcka, men i takt med att dessa förändringar sker dag för dag kommer föräldrarna så småningom att övergå till vuxenriktat tal med sitt barn när en viss mognad och ålder har uppnåtts.

I barnriktat tal pratar vi långsammare, går upp i tonläge, överdriver och förstärker våra känslor. Även om detta inte är ett absolut krav för att lära sig språk, underlättar det bearbetningen av tal och förståelsen för vilken roll betoning, tonhöjd, längd och röststyrka har för att uttrycka känslor, samt hjälper barnet att skilja frågor från uppmaningar och påståenden.

Oroa dig inte – ditt lilla barn kommer att börja prata innan du vet ordet av. Kontakta en logoped och låt utreda ditt barn om du känner dig osäker. Träna också gärna med Speech Blubs för att öva på de första ljuden och orden.

Referenser:

• Saxton, M. (2018). Child Language: Acquisition and Development. SAGE Publications Ltd.
• Strunk, S. J. D., Bard, B., & Johnson, M. L. (1981). Language Learning with Restricted Input: Case Studies of Two Hearing Children of Deaf Parents. Cambridge University Press.