Hur ångest påverkar talet hos barn

För många verkar tanken på att ett barn kan ha ångest nästan omöjlig. Ändå visar studier att det är en av de vanligaste formerna av psykisk ohälsa bland barn.

Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten Center for Disease Control (CDC) har 7 % av barnen (i åldern 3 till 17 år) diagnostiserats med någon form av ångestsyndrom. Det stämmer att ett barn kanske inte kan uttrycka sina känslor som en vuxen, men det betyder inte att barnet inte känner oro och rädsla. I det här blogginlägget tittar vi på hur ångest kan påverka ett barn och på några av de behandlingar som används för att motverka den.

I den här artikeln

• Vad är ångest?
• Vanliga tecken och symtom på ångest hos barn
• Orsaker till ångest hos barn
• Hur kan ångest påverka ett barns tal?
• Diagnos och behandling
• • Böcker för att lära dig mer om ångest hos barn

Vad är ångest?

Enligt American Psychological Association är ångest en känsla som kännetecknas av spänning, oroliga tankar och ofta fysiska förändringar som till exempel förhöjt blodtryck. Även om ångestkänslor kan vara helt normala och behövs för vår överlevnad, blir de ett syndrom när de blir ohanterliga eller börjar påverka det dagliga livet.

Det finns olika typer av ångest, men barn drabbas oftast av följande: generaliserat ångestsyndrom, social ångest, separationsångest, selektiv mutism eller fobier.

Vanliga tecken och symtom på ångest hos barn

• Sömnsvårigheter
• Överdriven klängighet mot föräldrarna
• Koncentrationssvårigheter i skolan
• Ständig oro/irrationella rädslor
• Äter för mycket eller för lite
• Irritabilitet
• Kroppsfokuserade repetitiva beteenden
• Tvångssyndrom (OCD)
• Känner sig spänd eller rastlös
• Nagelbitning/hudpetande
• Talsvårigheter
• Regressivt beteende

Visste du att ångest kan påverka barn redan från 1 års ålder?

Forskning visar att det är vanligt att små barn upplever separationsångest när de börjar förskolan eller träffar främlingar. Om rädslan är stark och ihållande kan den dessutom leda till större problem, till exempel ett verkligt ångestsyndrom.

Orsaker till ångest hos barn

Det finns flera anledningar till att ett barn kan drabbas av ångestsyndrom, från miljöfaktorer till genetiska faktorer. Barn kan utveckla ångest till följd av påfrestande händelser (trauma eller försummelse), men de kan också lära sig den av sina föräldrar. Och ibland är det helt enkelt ärftligt.

Hur kan ångest påverka ett barns tal?

Eftersom onormal stress påverkar andningsmönstret kan ett barn med ångest utveckla en rädsla för att tala. Barnet kan till exempel ha en tyst eller darrig röst. Selektiv mutism är ett annat sätt som ångest kan störa ett barns tal på. Selektiv mutism är i sig ingen talstörning, men innebär att barnet inte kan prata i vissa situationer (i klassrummet eller bland främlingar), men utan problem pratar hemma.

Diagnos och behandling

För att få en formell diagnos på ett ångestsyndrom behöver ditt barn utredas av ett team av vårdpersonal. Teamet kan bland annat bestå av barnläkare (för att utesluta andra tillstånd), psykolog eller utbildad terapeut. När barnet har fått en korrekt diagnos finns det olika behandlingsformer.

Kognitiv beteendeterapi eller KBT: en metod som hjälper barnet att lära sig känna igen och förändra sina negativa tankar.

Exponeringsterapi (en annan form av KBT): en teknik som minskar barnets rädsla genom att gradvis utsätta det för det som det är rädd för.

Läkemedel: I svårare fall kan äldre barn rekommenderas läkemedel för att lindra ångesten.

Som förälder kan du också använda olika verktyg för att hjälpa barn att övervinna ångest. Kom ihåg att vara uppmärksam och bekräfta ditt barns känslor. Men undvik samtidigt att underblåsa eller förstärka rädslan, eftersom det kan hindra barnet ännu mer.

Ångest gör faktiskt ingen skillnad på etnicitet eller ålder.

Precis som vuxna kan ha ett ångestsyndrom kan även barn ha det. Men en sak är säker: ångest är ingen dödsdom. Ett barn kan absolut övervinna den. ☺

Böcker för att lära dig mer om ångest hos barn

• Sometimes I’m Anxious, Volume 1 - (A Child’s Guide to Overcoming Anxiety) av Poppy O’Neill
• The Opposite of Worry: The Playful Parenting Approach to Childhood Anxieties and Fears (ungefär: Motsatsen till oro – ett lekfullt föräldraskap för att möta barns ängslan och rädslor) av Lawrence J. Cohen
• What to Do When You Worry Too Much: A Kid’s Guide to Overcoming Anxiety (ungefär: Vad du kan göra när du oroar dig för mycket – en guide för barn som vill övervinna sin ångest) av Dawn Huebner