Hur du hanterar kräsna barn och matovilja

Här följer en grundläggande översikt över hur du hanterar matovilja och kräsna barn. Om ditt barn har problem med att äta rekommenderar jag starkt att du söker hjälp hos en logoped. Det är dock inte alla logopeder som arbetar med ät- och sväljsvårigheter, så du behöver undersöka saken och fråga dem du kontaktar!

Vad är symtomen på kräsenhet och matovilja?

Mellan 20 % och 50 % av alla barn beskrivs av sina föräldrar som kräsna med maten. Ena dagen älskar ditt barn kanske bananer, och nästa dag kväljs det och spottar ut dem. Du är inte ensam. Försök att förstå när det bara handlar om att barnet visar vad det gillar/ogillar och när det är på väg mot en verklig matovilja.

Vilka är då de främsta tecknen på matovilja? Tecknen kan variera i svårighetsgrad och visar sig inte nödvändigtvis hos alla barn.

1. Kväljningar så fort maten kommer in i munnen;
2. Knip ihop munnen och vägrar låta en gaffel eller sked komma in;
3. Spottar ut mat utan att tugga eller bearbeta den i munnen; 
4. Får ett utbrott vid matbordet;
5. Tar extremt lång tid på sig att äta eller vägrar äta helt och hållet.

Vissa av er som läser detta tänker säkert: ”Ja, så gör mina barn varje kväll, vad gör jag nu?” Det första jag föreslår är att närma sig maten på samma sätt som en terapeut gör under behandling. Det finns vissa steg som bör följas för att minska överkänsligheten mot mat. När du försöker introducera ny mat i barnets kost, genomför följande steg I ORDNING. 

Introducera ny mat

1. Låt dem röra vid maten. Ditt barn behöver inte stoppa maten i munnen i det här skedet. De måste vara villiga att röra vid maten innan de kan acceptera att ha den nära munnen. 
2. När det går bra att röra vid maten, låt dem lukta på den. Låt dem hålla i den och beskriva hur den luktar. Ni kan göra en lista över vad de beskriver, och även vad de TROR att den kommer att smaka. 
3. Efter att ha luktat på maten får barnet slicka på den. De behöver inte stoppa den i munnen eller tugga på något i det här läget. Det är oftast i detta skede som barnen stöter på problem, och det är helt okej. Det är viktigt att gå tillbaka till föregående steg i några dagar och sedan försöka igen.
4. När det går bra att slicka på maten är det dags att stoppa den i munnen. Återigen behöver de inte tugga eller svälja det du ger dem. Om de vill det – toppen! Om inte kan de bara spotta ut den, med målet att tugga nästa gång de provar. 
5. Det sista steget är att tugga och svälja. Bli inte förvånad om det kommer lite kväljningar i början. Det är också helt normalt. Ta ett steg tillbaka och prova igen lite senare. 

Vad gör jag om mitt barn inte vill äta alls?

Barn äter när de är hungriga. Det finns ingen anledning att stressa upp varken dig själv eller ditt barn genom att försöka tvinga i dem mat. Så länge de går upp i vikt och växer får de i sig tillräckligt med näring. Du kanske behöver ge extra vitaminer, men det är en fråga för er BVC eller barnläkare.

1. Dela på ansvaret

Som förälder har du ett ansvar för måltiderna. Ditt barn har också ett ansvar.

• Du bestämmer vad som serveras, var och när.
• Ditt barn bestämmer om det vill äta maten och hur mycket det vill äta.

2. Erbjud en variation av åldersanpassad mat

Ditt barn bör få välja från en variation av livsmedel vid måltiden, som grönsaker, frukt, protein och kolhydrater. Familjens meny bör inte begränsas till bara barnets favoriter. Barn kan behöva erbjudas en maträtt upp till 15 gånger innan de vågar smaka.

3. Begränsa kaloririka drycker

Ditt barn kanske inte äter maten du serverar om det dricker för många kalorier från juice, läsk eller mjölk. Om barnet dricker för mycket leder det ofta till sämre matlust.

Begränsa barnets intag till ca 1 dl juice och 7 dl mjölk om dagen. Läsk rekommenderas inte för barn. Rådfråga BVC eller er barnläkare för mer information. 

4. Håll fast vid fasta måltidstider

Både mellanmål och huvudmål är viktiga för växande barns näringsintag. Att ha fasta tider för frukost, förmiddagsmellanmål, lunch, eftermiddagsmellanmål, middag och kvällsmål hjälper barnen att veta att det kommer mat varannan till var tredje timme och att de inte kommer att gå hungriga. Undvik att ge ditt barn mat mellan de schemalagda tiderna.

Om ditt barn väljer att hoppa över en måltid eller ett mellanmål kan hen vänta till nästa schemalagda tid om ett par timmar. Om barnet vägrar att äta, låt hen sitta kvar vid bordet tills merparten av familjen har ätit klart, inom rimliga gränser. Vi gör så med vår treåriga dotter! 

5. Gör måltiderna trivsamma

Måltidsmiljön bör alltid tas i beaktande när man matar ett barn. Samtalet ska vara trevligt, matplatsen ren och ljus, och distraktionerna så få som möjligt. Måltiden är inte rätt tillfälle att titta på tv eller bråka. Vi tillåter inte att våra barn tittar på tv medan de äter, om det inte är ett alldeles särskilt tillfälle!

6. Respektera matvanor och egenheter 

Alla har sina egna egenheter när det kommer till mat. Barn kan älska en macka skuren i trianglar utan kanter, men vägra att äta samma macka om den skärs i rutor med kanter kvar. Ett barn kan äta små bitar av broccoli men undvika stjälkarna.

Mat som ditt barn äter idag kanske inte äts imorgon. Det är viktigt att inse att barnet kan reagera olika på samma mat olika dagar. Erbjud inte ersättningsmat.

7. Undvik att bli en korttidsbeställningskock

Som mamma förstår jag att det här kan vara svårt. MEN om ditt barn inte gillar eller inte verkar äta maten som du har lagat till en måltid eller ett mellanmål, så är det okej. Stå emot frestelsen att gå tillbaka till spisen och laga något du vet att barnet äter.

Om ditt barn vägrar en måltid eller ett mellanmål kommer det ett nytt om några timmar, och hen klarar att vänta tills dess. När barn blir hungriga för att de själva valde att inte äta är det mer troligt att de äter det som serveras nästa gång.

8. Servera inte alltid efterrätt

Efterrätt behöver inte erbjudas vid varje måltid eller ens varje dag. När det bjuds på efterrätt, tänk på följande:

• Om ett barn tvingas äta upp all sin mat innan efterrätten kan hen bli proppmätt, men kommer sannolikt att äta efterrätten ändå.
• Om ditt barn vägrar att äta är det inte rätt lösning att undanhålla efterrätten som straff. Barnet lär sig då att värdera efterrätten högre än mer näringsrik mat, vilket kan påverka matvanorna för livet.
• Om ditt barn hetsäter sig igenom måltiden för att få efterrätt, prova att servera efterrätten tillsammans med maten.

Så prova dessa tips för att se om de kan hjälpa ditt barn att uppskatta hälsosam mat och få bättre matvanor. Det kommer att göra din måltidsplanering enklare, minska maktkamperna och förhoppningsvis leda till nyttigare måltider och friskare barn.