Hur du lär barn om hälsolitteracitet

I den här artikeln

• Vad innebär hälsolitteracitet?
• Enkla sätt för föräldrar att stärka sina hälsokunskaper
• • Fråga vårdpersonal om information om ditt barns hälsa.
  • Hitta pålitliga källor med relevant information
• Interaktivt lärande – aktiviteter om hälsolitteracitet för barn
• • 1. Uppmuntra dem att vara med i köket
  • 2. Låt barnen färglägga bilder och göra övningsblad om människokroppen
  • 3. Prata med barnen om personlig säkerhet i vardagliga situationer
  • 4. Använd rollek (som doktor och sjuksköterska) för att lära dem fakta om läkar- och sjukhusbesök.
  • 5. Ha spadagar hemma för att lära barnen om egenvård, känslomässigt välbefinnande och stresshantering.
  • 6. Lär dem om handhygien, bakterier och hur smitta sprids.
  • 7. Utgå från vardagliga småkrämpor (sår, skrubbsår, stukningar) för att lära barn om smärta.
  • 8. Låt eller uppmuntra ditt barn att prata med släktingar eller vänner som har nya eller långvariga sjukdomstillstånd
  • 9. Använd "teach-back"-metoden (återberättande)
• Avslutning

Men vad du kanske inte vet är att läs-, skriv- och räknekunskaper spelar en stor roll för hur ett barn tillgodogör sig kunskap om sin hälsa. Dessa två färdigheter är grunden för vad vi kallar hälsolitteracitet.

Centers for Disease Control and Prevention (CDC) definierar hälsolitteracitet som förmågan att söka, läsa, räkna, förstå och använda olika typer av information för att fatta välgrundade beslut om sin hälsa.

Så vad betyder det egentligen? Det finns många exempel på hälsolitteracitet som kanske redan är en naturlig del av ditt liv.

Vad innebär hälsolitteracitet?

Särskilt det sista exemplet kan kännas överväldigande för föräldrar, särskilt för dem som kanske själva inte har så bra koll på hälsolitteracitet. För att kunna lära barnen om deras hälsa på ett bra sätt behöver föräldrar ha rätt verktyg.

Enkla sätt för föräldrar att stärka sina hälsokunskaper

Fråga vårdpersonal om information om ditt barns hälsa.

Om ditt barn till exempel har förvärrad allergi kan du be om broschyrer eller utskrifter som informerar om förebyggande åtgärder, orsaker och mediciner.

Hitta pålitliga källor med relevant information

Här nedanför finns en lista över pålitliga resurser online. Du kommer att märka att många av dem slutar på ".gov" och ".org", vilket är ett bra tecken på att det rör sig om en etablerad hälsoorganisation.

All hälsorelaterad information (nyvunnen eller tidigare kunskap som du kontrollerat) som du planerar att förmedla till ditt barn bör följa de tre K:na.

Dessa tre K ser till att du pratar med ditt barn i korta meningar eller fraser som är fria från medicinsk jargong och svåra ord. Du kan också använda välbekanta, enkla bilder och andra visuella ledtrådar för att hjälpa ditt barn att förstå grundläggande begrepp.

Som nämnts tidigare bör föräldrar göra dessa förberedelser inte bara för sin egen skull, utan också för att mer effektivt kunna lära sina barn om hälsa. Nästa steg är att involvera ditt barn i processen.

https://www.instagram.com/p/B19EVcpF2KW

Interaktivt lärande – aktiviteter om hälsolitteracitet för barn

1. Uppmuntra dem att vara med i köket

Det här lär dem inte bara att laga hälsosam mat, utan ger dem också möjlighet att förstå hur ingredienserna förser våra kroppar och knoppar med den näring de behöver.

Barn i alla åldrar kan hjälpa till på något sätt. Yngre barn kan hjälpa till att skriva inköpslista, plocka fram ingredienser, röra om/förbereda torra ingredienser (som att sprita ärtor eller liknande) eller packa upp matvaror. Äldre barn kan hacka grönsaker, koka upp vatten eller hålla koll på maten i ugnen. Uppgifterna kan anpassas efter ditt barns förmåga och intresse.

2. Låt barnen färglägga bilder och göra övningsblad om människokroppen

Det finns massor av utskrivbart material på nätet som handlar om leder, muskler, organ och kroppens olika system.

Färglägg till exempel lungorna och luftrören som förser dem med luft. Prata sedan med ditt barn om var lungorna sitter och vad de gör för kroppen. Det är också en rolig aktivitet att låta barnet rita konturerna av en kropp och märka ut eller rita viktiga organ, som hjärtat, lungorna, hjärnan och tarmarna.

3. Prata med barnen om personlig säkerhet i vardagliga situationer

Detta är i högsta grad kopplat till kroppens hälsa såväl som till hur de samspelar med sin omgivning på ett säkert sätt.

Sommaren är ett utmärkt tillfälle att kontinuerligt prata om vattensäkerhet och hur man hoppar säkert på studsmattan. På hösten kan det passa att prata om att använda cykelhjälm och andra skydd när de cyklar. Under vinterns högtider kan ni ta upp brandsäkerhet kring levande ljus och öppna spisar.

4. Använd rollek (som doktor och sjuksköterska) för att lära dem fakta om läkar- och sjukhusbesök.

Om ditt barn tycker om att klä ut sig och leka doktor kan du visa hur man tar puls och blodtryck eller ger "sprutor", så att barnet vet vad som händer under ett läkarbesök. Liknande rollekar kan också förbereda barn (särskilt de med kroniska sjukdomar) på vad de kan förvänta sig under ett sjukhusbesök.

5. Ha spadagar hemma för att lära barnen om egenvård, känslomässigt välbefinnande och stresshantering.

Du kan göra detta till en mysig dag med yoga, lugnande musik, ansiktsmasker och mjuka morgonrockar, men det kan också vara ett fantastiskt tillfälle att prata om att hantera stress och andra känslor. Du kan uppmuntra barnen att prata om vad de känner och introducera dem för ”Hur går din motor?”-metoden, som använder beskrivningar som att gå på lågvarv (trött, energilös), gå på högvarv (orolig, arg, frustrerad) eller gå i lagom takt. Det hjälper också barnen att förstå vilka aktiviteter som kan hjälpa dem att hamna i "lagom takt" om de varvar upp för mycket eller tappar energin.

6. Lär dem om handhygien, bakterier och hur smitta sprids.

Låt barnen sätta lite glitter eller jord på händerna. Låt dem först försöka få bort det med handsprit. Låt dem sedan tvätta händerna med tvål och vatten i minst 20 sekunder, och se till att de tvålar in och gnuggar ordentligt hela tiden. Efter att ha använt handsprit kommer barnet att se att allt glitter/jord inte försvann. Då kan du förklara att detsamma gäller för bakterier och virus – att handsprit inte tar bort all smuts och därför främst ska användas när man inte kan tvätta händerna.

7. Utgå från vardagliga småkrämpor (sår, skrubbsår, stukningar) för att lära barn om smärta.

Uppmuntra ditt barn att sätta ord på smärtan och hitta bra sätt att hantera den. Du kan också lära barnet grundläggande första hjälpen – att rengöra såret, använda antiseptisk salva och sätta på ett sterilt plåster – samtidigt som du berättar om fördelarna med värmedynor och kylklampar. Kyla är bäst mot svullnad och värme är bäst för muskelskador som ger molande värk. Ingetdera bör användas längre än 15 minuter åt gången.

8. Låt eller uppmuntra ditt barn att prata med släktingar eller vänner som har nya eller långvariga sjukdomstillstånd

Det är bäst att stämma av med den vuxne i förväg för att säkerställa att hen känner sig bekväm med att prata om sin sjukdom.

Det här kan ske helt naturligt vid familjeträffar, eller så kan du använda situationen för att starta ett samtal efteråt: ”Såg du att mormor använde en rullator för att ta sig fram idag? Det beror på att hon precis har opererat höften. Ska vi prata om vad det innebär?” Det är en fantastisk möjlighet att lära barnen om respekt, hänsyn och inkludering.

9. Använd "teach-back"-metoden (återberättande)

Det här verktyget används ofta av terapeuter för att stämma av hur väl patienten har förstått informationen de fått. Metoden fungerar dock utmärkt även för barn över 5 år som kan uttrycka sig verbalt.

När du har lärt ditt barn något nytt ber du hen att förklara det tillbaka för dig med egna ord. Uppmuntra barnet att peka på kroppsdelar, använda gester med mera. Detta hjälper dig att se hur väl barnet tagit till sig begreppen och upptäcka om det är något hen ännu inte riktigt förstått.

Avslutning

Att lära barnen om hälsa kan först kännas som en stor utmaning, men med många av dessa enkla och tankeväckande aktiviteter blir uppgiften betydligt mer lätthanterlig. Med bara lite tid och förberedelse kan du enkelt väva in hälsolitteracitet i ditt barns vardag. Sådana tidiga lärdomar gör stor skillnad och ger barnen verktyg att ta en aktiv roll i sin egen hälsa i många år framöver.