Språkstörning (DLD) – orsaker, tecken och behandling
Att förstå och använda språket är inte lätt för alla, särskilt inte för dem som har fått diagnosen språkstörning (DLD).
Att förstå och använda språket är inte lätt för alla, särskilt inte för dem som har fått diagnosen språkstörning (DLD).
DLD är ett dolt men mycket vanligt tillstånd som påverkar ungefär 1 av 15 barn. DLD har tidigare haft olika namn, vilket ibland har gjort det förvirrande för yrkesverksamma att prata om tillståndet och svårare för barn med DLD att få hjälp.
Forskare undersöker just nu vilka faktorer som orsakar DLD, vilka olika typer av språkliga drag som ses hos personer med DLD samt hur barn med DLD bäst kan behandlas.
Varningstecken på språkstörning (DLD)
Om ditt barn visar dessa varningstecken, eller om du känner dig orolig för andra delar av barnets tal- och språkutveckling, ska du kontakta en logoped.
Ålder
Tecken
1 år
- Reagerar inte på ljud
- Jollrar inte
- Svårigheter att äta
- Härmas inte
- Begränsad användning av gester
2 år
- Minimala försök att kommunicera med gester eller ord
- Inga första ord
- Svårt att följa enkla instruktioner
- Reagerar inte konsekvent på ordet "nej"
3 år
- Pratar väldigt lite
- Talet är svårt att förstå
- Begränsad förståelse för enkla frågor
- Svårt att benämna föremål
- Frustration kopplad till kommunikation
Vad är DLD?
Developmental Language Disorder, eller DLD (språkstörning), är ett mycket vanligt tillstånd där barn har svårt att använda och förstå språk. Barn som får denna diagnos halkar ofta efter sina jämnåriga i skolarbetet, trots att de har samma intellektuella förmåga.
Eftersom de har språkliga svårigheter kan de också få problem med att skaffa vänner, umgås socialt, berätta om sina känslor och lära sig nya saker. Även om DLD vanligtvis upptäcks tidigt i livet förblir det ofta oupptäckt, vilket gör att det finns vuxna med detta tillstånd som aldrig har fått behandling.
Varför kallas det Developmental Language Disorder (DLD)?
Genom historien har språkliga svårigheter hos barn haft många olika namn.
Barnen har till exempel sagts ha en "specifik språkstörning", en "språkförsening" eller ett "språkhandikapp". Att det har funnits så många olika benämningar har gjort det svårt för psykologer, läkare och logopeder att diskutera, eftersom alla använde olika termer.
1 av 15 barn påverkas av språkstörning. DLD förblir ofta oupptäckt och kan påverka både det sociala livet och framgången i skolan.
Experterna började så småningom enas om att termen "språkstörning" borde användas för att beskriva allvarliga språkliga svårigheter som inte försvinner av sig själva. Många barn har en språkstörning i kombination med en annan utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning, som Downs syndrom eller autism.
Andra barn har däremot en språkstörning utan några andra funktionsnedsättningar. Det är för dessa barn som termen developmental language disorder (DLD) används.
Varför får vissa barn en språkstörning?
Den frågan kan vara mycket komplicerad. Forskningen på detta område är begränsad, vilket gör det svårt att fastställa exakta orsaker och prognoser. Forskare antar dock att orsaken beror på en kombination av flera olika faktorer:
- Barnets biologi och genetiska förutsättningar kan spela en roll för om barnet utvecklar DLD. DLD är ofta ärftligt, vilket betyder att generna som barnet ärver från sina föräldrar kan påverka risken att få DLD. Hur barnets hjärna är uppbyggd kan också påverka hur olika områden i hjärnan samspelar med varandra.
- Vi vet alla att varje barn är unikt, vilket innebär att deras sätt att lära och ta in information skiljer sig åt. Detta kallas för kognition. Vissa barn tänker snabbt, medan andra behöver längre tid på sig att bearbeta intryck. Vissa har fantastiskt minne och kommer ihåg allt, medan andra glömmer det de hörde för fem sekunder sedan. Dessa skillnader kan spela roll för utvecklingen av DLD.
- Miljön som barnet växer upp i kan också vara en bidragande faktor. Barnets omgivning kan antingen minska eller öka risken för att barnet utvecklar DLD. Vissa tror felaktigt att ett barn får DLD för att föräldrarna inte pratar tillräckligt med barnet – men så är det inte.
Vilka typer av språkproblem uppstår vid DLD?
Vi kan nog alla hålla med om att språk är svårt att lära sig. Eftersom det är så komplext kan språket påverkas på många olika sätt. Ett barn som diagnostiseras med DLD har en helt egen och unik profil, vilket innebär att varje barn möter sina egna språkliga utmaningar.
Även om varje barn är unikt har forskare identifierat vissa centrala språksvårigheter som är vanliga hos barn med DLD.
- De flesta av dessa barn har svårt med grammatiken. Ett barn med DLD kan till exempel säga "han gå ut igår" i stället för "han gick ut igår". Barnet kan också utelämna viktiga småord eller böjningar i en mening.
- Barn med diagnosen DLD har ofta svårt att uttala språkljud rätt. De kan till exempel säga "koga" i stället för "skog", eller korta ner ord och säga "nana" i stället för "banan".
- DLD gör det svårare för ett barn att lära sig ordförråd i samma takt som ett typiskt utvecklat barn. Mycket små barn med DLD kan också börja prata senare än sina jämnåriga. När barnet äntligen lär sig ett ord kan det vara svårt att repetera det eller använda det i rätt sammanhang igen. Dessutom kan de ha svårt att förstå ord som låter lika men betyder olika saker, som exempelvis "jul" och "hjul".
- Barn med DLD kan ha svårt att hålla sig till ämnet, turtagning i samtal eller att förstå långa meningar. Dessa barn kan ha svårt att berätta historier och förmedla information. Allt detta ingår i det pragmatiska, sociala språket. Svårigheten för barn med DLD är att de inte kan förmedla hur de känner till andra. Det kan leda till frustration och ilska, även om det inte alls var deras avsikt.
Hur får ett barn med språkstörning hjälp?
Specialister som logopeder spelar en enormt viktig roll för ditt barns utveckling. Det är avgörande att få en professionell bedömning så att ditt barn kan få den logopedi och träning som gör störst nytta.
Även om många barn med DLD alltid kommer att ligga efter sina jämnåriga i språklig förmåga, kan rätt stöd maximera barnets förutsättningar att kommunicera och lära sig.
Det finns starkt forskningsstöd för att tidiga insatser och stöd till barn med DLD är mycket effektiva och kan stärka barnets språkutveckling avsevärt.
Att förstå och använda språket är inte lätt för alla, särskilt inte för dem som har fått diagnosen språkstörning (DLD).
DLD är ett dolt men mycket vanligt tillstånd som påverkar ungefär 1 av 15 barn. DLD har tidigare haft olika namn, vilket ibland har gjort det förvirrande för yrkesverksamma att prata om tillståndet och svårare för barn med DLD att få hjälp.
Speech Blubs hjälper barn att börja prata. Ladda ner nu för roligt och lärorikt innehåll som låter er öva på talet hemma!
Av Stacie Bennett