Tecken på att ditt barn är sent med talet

I den här artikeln

• Ditt barns milstolpar i tal- och språkutvecklingen
• Rådfråga din barnläkare om du känner dig osäker
• Vad forskningen har visat om sen tal- och språkutveckling . . .
• Tidiga insatser är avgörande
• Vad kan du göra för att hjälpa till?

Det finns flera utvecklingsnormer som man tittar på när det gäller tal- och språkutveckling. Dessa milstolpar bör diskuteras med ditt barns läkare eller på BVC vid de regelbundna kontrollerna.

Få inte panik när du börjar läsa den här artikeln. Det är viktigt att komma ihåg att även om det finns vissa saker vi tittar på innan vi avgör om ett barn har en språk- eller talförsening, utvecklas varje barn i sin egen takt.

https://www.youtube.com/watch?v=176mWySZ8U4

Vissa faktorer som kön spelar också roll (pojkar utvecklar ofta talet senare än flickor). Jag kommer att dela upp milstolparna för talet i perioder om 3 till 6 månader i enlighet med hur ofta man vanligtvis gör hälsokontroller. Återigen, ditt barn kanske visar alla dessa saker, eller bara några av dessa steg i taget.

Om du redan planerar ett besök hos läkaren eller BVC kan du läsa om 25 tal- och språktermer du behöver känna till för att bättre förstå vad din läkare eller logoped kommer att vilja prata om. Men om du letar efter ett verktyg för att ge ditt barns talutveckling en skjuts, prova appen Speech Blubs!

Ditt barns milstolpar i tal- och språkutvecklingen

(Baserat på How Does Your Child Hear and Talk?, med tillstånd från American Speech–Language–Hearing Association.)

Vid 3 månaders ålder

Ler när du visar dig
Jollrar och gör kuttrande ljud
Tystnar eller ler när man pratar med hen
Verkar känna igen din röst
Skriker på olika sätt för olika behov

Vid 6 månaders ålder

Gör gurglande ljud när hen leker eller är själv
Jollrar och gör en mängd olika ljud
Använder rösten för att visa glädje eller missnöje
Rör blicken i riktning mot ljud
Reagerar på förändringar i ditt röstläge eller tonfall
Uppmärksammar leksaker som låter
Lyssnar uppmärksamt på musik

Vid 12 månaders ålder

Försöker härma talljud
Säger några enstaka ord som ”mamma”, ”pappa” eller ”oj då”
Förstår enkla uppmaningar som ”kom hit”
Känner igen ord för vanliga föremål som ”sko”
Vänder sig om och tittar i riktning mot ljud

Vid 18 månaders ålder

Känner igen namnet på vanliga föremål, personer och kroppsdelar
Följer enkla instruktioner med hjälp av gester
Säger runt 10 ord

Vid 24 månaders ålder

Använder enkla fraser, som ”mer mjölk”
Ställer frågor med 1 eller 2 ord, som ”gå hejdå?”
Följer enkla uppmaningar och svarar på enkla frågor
Pratar runt 50 ord (eller fler)
Pratar tillräckligt tydligt för att förstås minst 50 % av tiden av dig eller andra primära vårdnadshavare

2–3 års ålder

Har ett ord för nästan allting
Använder fraser med 2–3 ord för att be om saker
Använder ljuden /k, g, t, d, f/
Pratar på ett sätt som förstås av familj och vänner
Benämner föremål för att be om dem eller rikta uppmärksamhet mot dem

3–4 års ålder

Hör dig när du ropar från ett annat rum
Svarar på enkla frågor med ”vem”, ”vad”, ”var” och ”när”
Pratar om aktiviteter på förskolan eller hemma
Använder meningar med tre eller fyra ord
Pratar flytande utan att behöva upprepa stavelser eller ord

4–5 års ålder

Använder meningar som ger många detaljer
Berättar historier och håller sig till ämnet
Använder rimord
Kommunicerar obehindrat med både barn och vuxna
Säger de flesta ljud korrekt förutom /s, l, r, v, tje-, sje- och th-ljud/
Kan namnge en del bokstäver och siffror

Rådfråga din barnläkare om du känner dig osäker

Om ditt barn inte har utvecklat de flesta av dessa färdigheter vid de åldrar som anges ovan, är det viktigt att du pratar med din barnläkare eller BVC. De kommer med största sannolikhet att remittera dig till en logoped eller en audionom (hörselspecialist) för att utesluta eventuella problem som kan påverka den försenade språkutvecklingen. När ni träffar en specialist kan ditt barn få diagnosen ”talförsening” eller ”språkförsening”.

Dessa diagnoser ställs när det INTE finns NÅGRA ANDRA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR, som exempelvis autismspektrumtillstånd, uppmärksamhetsstörning, Downs syndrom osv. hos ditt barn.

Gör ett kostnadsfritt screeningtest i Speech Blubs för en övergripande bild av ditt barns milstolpar i talet!

Vad forskningen har visat om sen tal- och språkutveckling . . .

. . . är att barn som diagnostiseras med en tal- eller språkförsening kommer ikapp sina jämnåriga kamrater vid 5 års ålder, om de upptäcks tidigt och får rätt insatser så snart som möjligt.

Faktum är att cirka 50 % till 70 % av barn som är sena med talet rapporteras komma ikapp sina jämnåriga och uppvisa en normal språkutveckling i slutet av förskoleåldern och i skolåldern (Dale, Price, Bishop, & Plomin, 2003; Paul, Hernandez, Taylor, & Johnson, 1996).

I början är det svårt att skilja sena talare från de som bara mognar lite senare (”late bloomers”), eftersom denna skillnad bara kan fastställas i efterhand. Det finns dock viss forskning som tyder på att barn som mognar senare använder fler kommunikativa gester än jämnåriga sena talare som förblir försenade (Thal & Tobias, 1992; Thal, Tobias, & Morrison, 1991), och på så sätt kompenserar för ett begränsat expressivt ordförråd.

Tidiga insatser är avgörande

Barn som är sena med talet kan löpa risk att utveckla språk- och/eller läs- och skrivsvårigheter när de blir äldre. Detta är mer sannolikt om barnet inte får rätt insatser och stöd.

Forskning har visat att när tal- och språkförsening har diagnostiserats, kan det också vara ett tidigt eller sekundärt tecken på tillstånd som: specifik språkstörning (DLD), social kommunikationsstörning, autismspektrumtillstånd, inlärningssvårigheter, adhd, intellektuell funktionsnedsättning eller andra utvecklingsrelaterade avvikelser.

För att kunna ställa en korrekt diagnos är det avgörande att följa barnets övergripande utveckling inom områden som omfattar, men inte är begränsade till, kognitiva, kommunikativa, sensoriska och motoriska färdigheter (ASHA 2018).

Vad kan du göra för att hjälpa till?

Under tiden finns det flera saker du kan göra hemma för att hjälpa ditt barn att lära sig språk. Detta kan bland annat vara:

1. Läs för ditt barn i minst 5 minuter om dagen. Börja med detta när barnet är runt 6–8 månader och orkar hålla uppmärksamheten tillräckligt länge för att titta i boken.
2. Sätt ord på det som händer under dagen. Berätta för ditt barn vad du gör med ett enkelt och tydligt språk. Om du lagar mat kan du säga saker som: ”Mamma rör om i soppan” eller ”Jag hämtar mjölken”.
3. Var en språklig förebild och härma inte ”bebisspråk”. Ditt barn lär sig språk genom att titta och lyssna på dig, så se till att ge barnet det riktiga ordet när du bekräftar det hen försöker säga. Ett exempel är när barnet säger ”fa-ka” om en flaska. Svara då: ”Ja, du vill ha din flaska”, inte: ”Vill du ha din fa-ka?”.
4. För dagbok över ditt barns språkliga milstolpar. På så sätt håller du koll på förändringar. Du kan också prata mer i detalj med läkaren eller BVC om eventuella frågor du har kring utvecklingen.
5. Prova Speech Blubs. Appen erbjuder ett roligt och lärorikt sätt att öva på ord tillsammans med din lilla älskling!

Min dotter är snart 2 år och började leka med Speech Blubs för några månader sedan. Jag kan säga att hon nu kan en hel del ord, runt 250–300 stycken. Hennes alfabet, räkna, former, färger, enkla ord (mamma, pappa, mormor osv.), ord från sånger hon sjunger, ord för saker hon ser omkring sig, djur, djurläten, hon kan orden för mat och dryck, karaktärer hon ser på tv eller i böcker, och mycket mer. Ibland inser man inte hur många ord de faktiskt kan förrän man verkligen undersöker det.

Shannon, IG

Håll utkik på Speech Blubs efter ett till inlägg om hur du skapar en språkrik miljö i ditt eget hem, och kontakta oss gärna om du har fler frågor eller funderingar!