Vad är uppmärksamhetsstörning (ADD)?

Barn som diagnostiseras med Attention Deficit Disorder (ADD) kan också börja visa tecken på läs- och inlärningssvårigheter när de börjar förskoleklass eller skola. 

Många föräldrar frågar mig vad skillnaden är mellan de tre olika typerna av ADD (ja, det finns tre), och vad de kan göra hemma för att hjälpa sitt barn. Det här blogginlägget tar upp just de frågorna och ger en djupare inblick i tillståndet.

Vad är skillnaden mellan ADD och ADHD?

Barn med ADD kan ha inlärningssvårigheter och riskerar ofta att upprepade gånger hamna i disciplinära problem i skolan. Det här är barnen som säger: ”Jag visste att det var fel, men jag kunde bara inte hejda mig.” Faktum är att både vuxna och jämnåriga kan dra slutsatsen att dessa elever är lata på grund av deras svårigheter att fokusera på uppgifter och slutföra skolarbeten.

Även om ADD är mycket vanligt, cirkulerar det fortfarande många missuppfattningar om diagnosen. Hyperaktivitet kan också vara en del av problematiken, vilket då kallas Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), och innefattar beteendeproblem.

Olika typer av ADD/ADHD

Det finns tre typer av ADD/ADHD som ger liknande symtom och alla har en komponent av uppmärksamhetssvårigheter, men den största skillnaden ligger i de andra beteendena som följer med svårigheten att fokusera.

1. ADHD med huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet (ADHD-HI) – Barn som får denna diagnos har inte bara svårt att koncentrera sig i skolan, utan de kan också vara hyperaktiva och impulsiva. Det här är barnen som helt enkelt inte kan sitta still oavsett vad man provar, och som säger eller gör det första som dyker upp i huvudet (även om det är en dålig idé); 
2. ADHD med huvudsakligen ouppmärksamhet (ADHD-I / ADD) – Den här formen förekommer oftare hos flickor. De är extremt ouppmärksamma, särskilt när det finns mycket som distraherar i omgivningen; 
3. ADHD av kombinerad typ – Du har säkert redan gissat det utifrån namnet, men ja: barn med denna typ av ADHD har symtom på ALLA tre områden. Barn med kombinerad typ har högst risk att hamna i disciplinära problem om tillståndet inte upptäcks och behandlas.

Diagnos

Om du misstänker att ditt barn har ADD med eller utan hyperaktivitet, prata med barnets mentor, specialpedagog, skolsköterska eller läkare om lämpliga åtgärder och stöd. Om du känner oro, ta det samtalet redan i dag.

Ditt barns läkare kan rekommendera en remiss till en barnpsykolog som kan göra en formell utredning för att se om barnet uppfyller kriterierna för ADD, och hur symtombilden ser ut. En sådan utredning hjälper inte bara till att skilja ADD från andra orsaker till skolsvarigheterna, utan är också en viktig del i att följa upp hur barnet svarar på olika insatser över tid.

Om ditt barn får en diagnos rekommenderar läkare oftast läkemedelsbehandling för att lindra symtomen. Faktum är att medicin skrivs ut till 88 % av alla barn som diagnostiseras med ADD/ADHD. Det finns flera olika typer av läkemedel, så om en sort inte fungerar provar läkaren vanligtvis ett annat preparat.

Det är viktigt att komma ihåg att göra en ny medicinsk uppföljning när barnet kommer in i puberteten. Kroppen förändras mycket under den här tiden, och bara för att ett läkemedel har fungerat sedan femårsåldern betyder det inte att det automatiskt fortsätter att fungera när barnet når denna nya fas i livet. 

Läkemedel är inte det enda behandlingsalternativet. De flesta läkare rekommenderar också beteendeträning och föräldrastödsprogram. En psykolog eller kurator med specialisering inom ADD/ADHD kan hjälpa till med detta. Du kan även titta på kostförändringar.

Forskning visar att protein är viktigt för barn i skolåldern. De bör få i sig mellan 28 och 45 gram protein per dag, vilket många barn inte når upp till. Viss forskning har också visat att elimineringsdieter (där man utesluter mejeriprodukter, vete/gluten, ägg och majs) har gett positiva förändringar för barn med ADD/ADHD. 

Rädslan för att sätta en stämpel

Jag har suttit med på många åtgärdsprogramsmöten där jag har kunnat utesluta auditiva bearbetningssvårigheter eller språkstörningar och i stället landat i slutsatsen att barnet har ADD eller ADHD. Den reaktion jag oftast möter hos föräldrar är en överväldigande känsla av sorg och rädsla. Vissa är rädda för att barnet ska bli stämplat om det utreds för ADD.

Som förälder kan du dock göra väldigt mycket för att motverka detta. Det är viktigt att prata med ditt barn så att hen förstår att hen inte gör något fel som kämpar med sin ADD. Förklara i stället att det är din roll som förälder att hjälpa till att hitta strategier, så att lärandet blir så enkelt och lustfyllt som möjligt utifrån barnets unika förutsättningar.

Anpassningar i klassrummet

Om ditt barn har fått diagnosen ADD eller ADHD är det viktigt att skolan upprättar ett åtgärdsprogram med särskilt stöd. Med rätt stöd kan barnet få flera anpassningar i klassrumsmiljön som underlättar skolgången. Dessa anpassningar kan bland annat vara:

1. Förlängd provtid med stöd av en resurs för att hålla fokus och komma vidare;
2. Extra betänketid för att svara på frågor; 
3. Skapa ögonkontakt innan instruktioner eller nya uppgifter ges;
4. Placering i klassrummet – nära läraren eller den som talar;
5. Prov: erbjuda ordlistor eller tillåta formelblad;
6. Digitala läromedel eller en extra uppsättning böcker hemma för att slippa missade läxor;
7. Skriftliga instruktioner som komplement till muntliga för att stötta ett svagare arbetsminne.

Även om det ibland kan vara svårt bör alla distraktioner minimeras så långt det går. Det gäller både i klassrummet och i hemmet, i synnerhet när barnet förväntas sitta och plugga.

Glöm inte heller att ge beröm och uppmärksamma positiva beteenden. Om ditt barn sitter och pluggar i 15 minuter, ge hen en paus när det behövs. De behöver dessa regelbundna pauser för att hjärnan ska få en chans att varva ner och återhämta sig. 

Rörelse är A och O för de här barnen. Låt dem ta korta rörelsepauser i klassrummet eller hemma. Fysisk aktivitet höjer nivåerna av dopamin och noradrenalin – signalsubstanser som vanligtvis är lägre hos elever med ADD/ADHD – och förbättrar både fokus, impulskontroll och humör. 

Tveka inte att föreslå några av dessa anpassningar när du har möte med lärarna eller elevhälsoteamet. Med rätt stöd på plats kommer ditt barn att utveckla strategier för att hantera sina utmaningar och blomstra!