Barns språkutveckling i olika stadier

Psykologer beskriver språkinlärning som något som till stor del beror på uppfostran och omgivning. Med andra ord lär sig barn sina första ord och mer om de har en språkrik miljö.

Lingvister och nativister håller visserligen med om att en miljö med talat språk är viktig för att lära sig kommunicera, men de menar också att barnets omgivning ensam inte räcker och inte är den enda orsaken till effektiv inlärning. Barnets utveckling sker genom allt från joller och småbarnsprat till senare språkundervisning.

Hjälp ditt barn att bygga upp sitt ordförråd med appen Speech Blubs. Starta en gratis provperiod i dag och upptäck mer än 1 500 aktiviteter som ditt barn kommer att ha nytta av och älska! ❤️

Lingvister menar att den mänskliga hjärnan har en medfödd förmåga att tillägna sig språk. Den kognitiva utvecklingen när det gäller språkinlärning visar sig även utan undervisning (Chomsky, 2006). The Poverty of Stimulus innebär att barn kan lära sig rika språksystem snabbt och utan ansträngning, även med begränsad exponering och utan direkt undervisning (Saxton, 2017).

Tack vare denna medfödda förmåga sker språkinlärningens stadier i stort sett i samma ordning för alla barn, överallt i världen! Milstolparna är:

1. Före födseln: Hjärnan förbereds för språkinlärning efter födseln

Språkinlärningen börjar långt innan barnet föds. Bebisar bekantar sig först med tal och språk i livmodern. Det mänskliga örat börjar fungera under den 3^:e trimestern, ungefär i graviditetens sjunde månad (Saxton, 2017). Under den här perioden reagerar det ofödda barnet på alla typer av ljud.

Ännu mer fascinerande är att de kan skilja talljud från andra ljud. I livmodern är bebisar mer känsliga för sitt eget modersmål än för främmande språk, och de skiljer tydligt mellan mammans röst och andras röster (Saxton, 2017). Detta är ett av många naturliga fenomen som stöder påståendet att språket är inbyggt i den mänskliga hjärnan.

Detta stadium av språkuppfattning och hörsel i livmodern är avgörande för språkinlärningen efter födseln. Barn som föds med medfödda hörselnedsättningar eller hörselnedsättning går miste om detta stadium. Därför försenas språkinlärningen i regel med fyra till fem månader efter födseln (DeLuzio, 2020).

2. Joller – 7 månaders ålder

I det här stadiet börjar bebisar utforska ljudens egenskaper genom att själva producera dem. Ljuden i det tidiga jollret är universella. Men när barnet är omkring 8 månader förändras jollrets karaktär (Helms-Park, 2018). Jollret blir mer särpräglat. Bebisen börjar göra ljud som bara förekommer i det egna modersmålet.

En fransk bebis och en amerikansk bebis jollrar inte likadant, eftersom engelska och franska inte delar alla ljud. I det här stadiet kan du räkna med att ditt barn går igenom tre faser. De är:

I dessa faser är de vanligaste vokal- och konsonantljuden hos engelskspråkiga bebisar: 'i', 'u', 'a', och 'b', 'd', 'g' och 'm'. Vokaler är i allmänhet lättare att uttala än konsonanter, eftersom de inte kräver lika många hinder i mun- eller näshålan.

3. Enordsstadiet (holofrastiska stadiet) – 1–1,5 år

Under det här stadiet börjar barnet lära sig och säga riktiga ord på sitt modersmål. Ett barn i det här stadiet använder enstaka ord för att kommunicera. Ett enda ord ska, utifrån sammanhanget, förmedla en hel mening.

Som väntat upprepas orden väldigt ofta. Enordsyttrandena har tre funktioner:

I det här stadiet vet barnet vad orden det säger betyder, eftersom talet ofta åtföljs av att barnet pekar (Helms-Park, 2018).

4. Tvåordsstadiet – 1,5–2 år

Barn går vanligtvis in i det här stadiet när de har lärt sig omkring 50 ord. De börjar visa att de kan ordföljden i sitt språk. Engelska har ordföljden SUBJEKT VERB OBJEKT (SVO). Det är mycket vanligt att yttrandena har följande strukturer:

I det här stadiet dyker många verb, substantiv och adjektiv upp, liksom intonation! Intonationen visar tydligt att barnet inte uppfattar tal som en enda klump, utan som enskilda ord som tillsammans förmedlar en mer komplex betydelse.

5. Telegrafstadiet – 2–2,5 år

I det här stadiet upplever barnet en ordförrådsspurt eller ”ordexplosion”. Talet är pidginliknande, eftersom grammatiska ord/funktionsord (småord) som 'the', 'a', 'is', 'will', 'of', 'by', pluralformer, tempus (preteritum -ed) och verbändelser/personkongruens (she eat 's') utelämnas.

Under det här stadiet kommunicerar barnet främst med innehållsord (verb, substantiv, adjektiv) och vissa pronomen som 'me' och 'mine'.

Även om många funktionsord saknas i det här stadiet följer barnet sitt språks ordföljd och struktur. Med tanke på den engelska ordföljden (SVO) förväntas engelsktalande barn säga fraser som liknar följande meningar:

6. Stadiet efter telegrafstadiet – 2,6 år och uppåt

Tidigt i det här stadiet börjar fullständiga meningar dyka upp. Uppmaningar och påståendesatser kommer först (Helms-Park, 2018):

Samordnade meningar (som lärs in först) och bisatser dyker också upp tidigt i det här stadiet, men behärskas först vid 4–5 års ålder (Helms-Park, 2018):

Mer komplexa frågor och negationer utvecklas mellan 2,6 och 3,0 års ålder (Helms-Park, 2018). Vid barnets 3^-årsdag börjar det använda fler grammatiska ord/funktionsord, som regelbunden plural '-s', verbändelsen '-ing' och prepositioner (of, in, by), men kongruens i tredje person kommer lite senare: ”She loves candy.” Mot slutet av det här stadiet, vid 5–6 års ålder, är nästan allt inlärt (Helms-Park, 2018).

Sammanfattning

Med denna vägledning för språkinlärning i åtanke är det bra att komma ihåg att barn utvecklar språket i olika takt. Ett barn som ligger lite efter har inte nödvändigtvis en språkstörning. Varje barn är unikt. Vissa lär sig språk snabbare än andra.

Tänk alltid på att språkförståelsen alltid kommer några månader före det egna talet. Språklig förmåga motsvarar talproduktion. De flesta barn som har en försenad språkutveckling, inklusive hörselnedsättningar, kommer vanligtvis ikapp sina jämnåriga vid 3 års ålder (DeLuzio, 2020).

Referenser: