Kan barn inom autismspektrumet ha talapraxi?

Först och främst: ditt barn kan diagnostiseras med autism OCH ha talapraxi samtidigt. Kan båda tillstånden uppstå oberoende av varandra? Ja. Forskning visar dock att barn inom spektrumet har en ökad risk att även ha talapraxi. 

Apraxi är en relativt sällsynt diagnos, men den förekommer hos cirka 65 % av barn med autism (Autism Speaks). Dessa resultat gör det extra viktigt att föräldrar vars barn fått den ena diagnosen även låter utreda barnet för den andra. Det gäller särskilt om ditt barn inte gör framsteg mot sina kommunikationsmål. 

Att känna igen talapraxi

Vad är det? Hur vet jag om mitt barn har apraxi? Barn med apraxi har svårt att samordna rörelserna i tungan, läpparna, munnen och käken för att producera tydliga och konsekventa talljud. Så varje gång de säger ett ord kan det låta olika, varje enskild gång.

https://www.youtube.com/watch?v=x15nL_MicOw

Titta på den här videon för att lära dig mer om verbal apraxi hos barn (CAS)

Eftersom uttalet är så inkonsekvent kan det vara svårt även för föräldrar – som känner till sitt barns språkliga egenheter – att förstå barnet. Det betyder att personer som inte känner barnet, som kassörskan i matbutiken eller en förskollärare, får ännu svårare att förstå vad ditt barn försöker säga. 

Även för specialister kan det vara en utmaning att avgöra varför ett barn har svårt att tala. Utmaningen blir ännu mer komplex om barnet har en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning som autism, vilket också innebär kommunikativa svårigheter. Därför är det inte förvånande att vårdpersonalen i frågan var osäker på vilket tillstånd som låg bakom kommunikationsproblemen. 

Om du har frågor eller funderingar är det mycket viktigt att du bokar en utredning hos en logoped. Logopeder är utbildade i att känna igen de viktigaste tecknen på varje diagnos för att ta reda på vad den underliggande orsaken är. De är också utbildade i att lägga upp en specialanpassad och individuell plan för ditt barn med fokus på specifika mål.

Vad du kan förvänta dig av utredningen

Som jag nämnde tidigare letar en logoped efter vissa specifika beteenden för att skilja apraxi från andra kommunikationssvårigheter. Några av dessa viktiga punkter kan vara:

Under utredningen bedömer logopeden även barnets oralmotoriska styrka och rörelser. Det innebär att man undersöker käkens, läpparnas och tungans rörelser. Logopeden kan be ditt barn att svälja, röra på tungan, pluta med läpparna, le, slicka på en klubba och så vidare, samtidigt som muskelrörelsernas koordination kontrolleras.

En noggrann utredning omfattar även bedömning av barnets hörsel, verbala och icke-verbala kommunikationsförmåga samt förmågan att imitera och följa instruktioner. Resultaten från dessa bedömningar ger viktig vägledning när ditt barns behandlingsplan ska utformas.

7 talövningar du kan göra hemma

Även om logopeder står för den huvudsakliga behandlingen är det också viktigt att ni övar på dessa färdigheter hemma och i vardagsmiljöer. 

2. Använd olika vardagliga föremål för att förstärka eller ändra din röst så att du fångar ditt barns uppmärksamhet.

Säg till exempel något till ditt barn genom en tom hushållsrulle eller med en röstförvrängarapp. Se om ditt barn svarar eller gör ett ljud tillbaka. Beröm varje försök. Målet är ett ömsesidigt samspel där ni härmar varandra.

4. Gör dina ord spännande!

Betona ljud i början eller slutet av ord. Återigen är målet att få ditt barn att lyssna uppmärksamt och härma.

6. Upprepa ofta ”kärnord” i en enkel mening eller när du beskriver en aktivitet.

Gör detta samtidigt som du leker med ditt barn på ett roligt sätt. När ni till exempel blåser såpbubblor kan du använda och betona kärnord som ”bubbla”, ”blåsa” och ”pang”.

Fokusera på samma ord vid samma aktivitet varje dag. Håll orden enkla. Håll meningarna korta. Pausa innan du upprepar handlingen eller ger det önskade föremålet, för att uppmuntra ditt barn att upprepa ordet.

7. Uppmuntra till imitation med sånger.

Många sånger har rörelser som hör till. ”Klappa händerna när du är riktigt glad” (klappa händerna, stampa med fötterna), ”Imse vimse spindel” och så vidare. Det är något med musik som engagerar barn och får dem att fokusera extra noga på din mun och dina rörelser.