När ska jag oroa mig för mitt barns tal?

Om ditt barn har svårt för några få språkljud just nu, men utomstående ändå lätt förstår hen, utvecklas barnets språkljud med stor sannolikhet helt typiskt. 

I den här artikeln

• Milstolpar för artikulation
• Fonologiska processer
• • Fler tecken på försenad fonologisk medvetenhet

Logopeder bedömer vanligtvis inte språkljud (artikulation och fonologi) förrän ett barn har fyllt tre år.  Det beror på att munnens muskulatur och motoriska planering fortfarande utvecklas; därför förväntar sig experter inte att barn ska kunna uttala de flesta ljud förrän vid tre års ålder.

Milstolpar för artikulation

Det korta svaret: Alla som lyssnar bör förstå ditt barns tal vid tre års ålder.

Barns tillägnande av språkljud utvecklas över tid.  Eftersom alla barn är olika och utvecklingen varierar finns det ett typiskt åldersspann för när olika språkljud bemästras.  

• 1–2 år: P, M, B, T, D, N, V, H
• 2–3 år: K, G, F, J
• 3–5 år: S, Z, L, SJ-, TJ-, R
• 5–6 år: R-kombinationer (konsonantkluster med r), mer komplexa språkljud

Om ditt barn inte har språkljuden som listas ovan inom den angivna åldern kan du kontakta din lokala logoped för att boka en bedömning av artikulationen.

De språkljud som utvecklas sist samt förklaringar listas nedan. Dessa ljud inkluderar:

• ”R” – Detta inkluderar r-kombinationer (t.ex. ”bra”, ”grön”) och vokaliskt r
• Tonande läspljud (som engelskans voiced ”th” i ”brother” och ”those”)
• Tonlöst läspljud (som engelskans voiceless ”th” i ”thumb” och ”bath”)
• L-kombinationer (t.ex. blå och släde)
• ”S” – Ett lateralt läspande (låter lite som Kalle Anka!) är aldrig en naturlig utvecklingsfas och kräver oftast logopedi, eftersom barnet inte klarar av att korrigera detta på egen hand.  Låt barnet bedömas så snart du upptäcker den här typen av feluttal.  Ett frontalt läspande (barnets tunga pressas framåt, ibland mellan tänderna) kan växa bort; det kan dock vara klokt att söka en bedömning redan vid tre års ålder för att samtidigt kontrollera barnets sväljmönster.

Om ditt barn INTE behärskar l-kombinationer eller ”R” vid sex års ålder (förskoleklass), kontakta din lokala logoped för att boka en bedömning av artikulationen. Om ditt barn fortfarande läspar eller har svårt för ”S”-ljudet vid sju års ålder (årskurs 1), kontakta din lokala logoped för att bedöma artikulationen. Artikulationssvårigheter innebär svårigheter att producera ljud på grund av felaktiga motoriska rörelser (med munnen, tungan, läpparna etc.) och/eller felaktig placering.

Fonologiska processer

Det långa svaret: Det finns olika typer av talsvårigheter

Om du som förälder/vårdnadshavare, nära vänner och släktingar förstår det mesta av vad din treåring säger, men personer som inte känner barnet inte gör det, kan det finnas anledning till oro.  När det är mycket svårt att förstå ett barns tal efter tre års ålder beror det ofta på en fonologisk språkstörning där barnet använder mönster av ljudbyten, så kallade fonologiska processer

(detta skiljer sig från och är mer komplext än rena artikulationssvårigheter).  Svårigheterna kan variera från lindriga till grava och bör identifieras och behandlas vid tre års ålder, för att åtgärda och förebygga ytterligare svårigheter med fonologisk medvetenhet.  

Fonologisk medvetenhet anses vara själva grundstenarna för läsning.  En god fonologisk medvetenhet gör att barnet kan känna igen och arbeta med ljuden i sitt språk.  Några av dessa färdigheter är att rimma, räkna stavelser, sätta ihop och dela upp språkljud, allitteration (t.ex. ”Sju sjösjuka sjömän...”) med mera.  I motsats till en artikulationsstörning beror en fonologisk störning på att barnet har svårt att lära sig och organisera språkljuden – deras hörsel fungerar alldeles utmärkt, men de har svårt att skilja mellan liknande ljud och att producera samma ljud korrekt.  De tre vanligaste fonologiska processerna är:

• Frontisering (t.ex. Katt → Tatt, Gå → Då)
• Stoppning (t.ex. Sol → Dol, Fisk → Pisk)
• Bortfall av slutkonsonant (t.ex. Hatt → ha_, Upp → u_)

Fler tecken på försenad fonologisk medvetenhet

Förskolebarn kan ha svårt för att:

• Lära sig och visa ointresse för att lyssna på barnkammarrim eller rimmande berättelser
• Räkna stavelser
• Känna igen upprepade ljud eller allitterationer

Barn i skolåldern kan ha svårt för att:

• Identifiera ett ljud de hör i ett ord (t.ex. ”Vilket är det första ljudet du hör i ’katt’?”)
• Sätta ihop enskilda ljud för att läsa ett ord
• Hitta på rimmande ord
• Blanda ihop ord som låter lika (t.ex. spik och pik).

Alla barn använder fonologiska processer medan deras tal och språk utvecklas, men vid tre års ålder bör de flesta processer inte längre märkas.  För mer information om språkljudsutveckling, barns talförståelighet, fonologiska processer med mera, eller för att boka en konsultation med logopeden och beteendeanalytikern (BCBA) Martie Krol, besök MiniMeManagement.com