Påverkar öroninflammation eller öronkatarr barnets tal?

Enligt American Speech and Hearing Associations (ASHA:s) webbplats är sekretorisk otit (öronkatarr) ett tillstånd där mellanörat fylls med trögflytande vätska i stället för luft. Det kan drabba ett öra eller båda och uppstår inte alltid efter en infektion.

Detta leder till nedsatt hörsel. Tänk dig att vara under vattnet medan någon pratar med dig – ungefär så låter det för barn med öronkatarr.

I de flesta fall läker det ut helt utan behandling. Om vätskan inte försvinner kan det bli aktuellt med en operation för att suga ut vätskan och sätta in plaströr (ventilationstub). Det är ett vanligt ingrepp som tar mindre än 30 minuter.

Hur fungerar örat?

Örat består av tre delar – ytterörat, mellanörat och innerörat. Ljudvågor fångas upp av ytterörat och träffar trumhinnan så att den börjar vibrera. Vibrationerna leds vidare från trumhinnan till mellanörats hörselben. Dessa ben för sedan över vibrationerna till snäckan i innerörat. Snäckan omvandlar vibrationerna till elektriska signaler som skickas via hörselnerven till hjärnan, som i sin tur tolkar signalerna som ljud.

Mellanörat är normalt fyllt med luft. Det är kopplat till näshålans bakre del via en trång gång som kallas örontrumpeten (eustakiska röret). Hos små barn ligger detta rör mer vågrätt.

Det är anledningen till att små barn drabbas av öroninflammationer mycket lättare än vuxna, eftersom vätskan har svårare att rinna undan. Den blir kvar och skapar en infektion i örat. När vi blir äldre vinklas röret nedåt, vilket gör att vätska och slem lättare kan rinna ut.

Vad orsakar öronkatarr?

Orsaken beror oftast på att örontrumpeten inte fungerar som den ska. Balansen mellan vätska och luft i mellanörat kan rubbas om örontrumpeten är trång, svullen eller inte öppnar sig ordentligt. Röret är vanligtvis stängt, men öppnas när vi nyser, hostar eller gäspar.

Vid 10 års ålder har 8 av 10 barn haft minst en episod av öroninflammation eller vätska i mellanörat.

Luften i mellanörat kan gradvis absorberas av de närliggande cellerna om den inte ersätts av ny luft genom örontrumpeten. Då kan det bildas ett undertryck i mellanörat. Detta undertryck kan leda till att vätska sipprar in i mellanörat från omkringliggande vävnad.

Vissa barn får öronkatarr efter en förkylning, hosta eller öroninflammation när slemhinnorna producerar extra mycket slem. Slemmet kan samlas i mellanörat och inte dräneras ordentligt genom örontrumpeten. Men i många fall börjar tillståndet helt utan någon föregående öroninfektion.

Hur vanligt är det med öronkatarr?

Öronkatarr (sekretorisk otit) är mycket vanligt under barndomen. Vid 10 års ålder har 8 av 10 barn haft det minst en gång. Det är vanligast i åldrarna 2 till 5 år, förekommer oftare hos pojkar än flickor och uppstår oftast under vinterhalvåret.

Dessutom är det vanligare hos barn som:

• Går på förskola.
• Har ett äldre syskon.
• Bor i hem där vuxna röker.
• Föds med läpp-käk-gomspalt, vilket kan påverka hur väl örontrumpeten fungerar.
• Har Downs syndrom
• Har allergisk rinit – till exempel hösnuva.

Tal och öroninflammation

Det säger sig självt att om ditt barn hör dåligt i förskolan eller skolan kan det bli svårare att lära sig saker. Barnet kan också bli frustrerat över att inte hänga med i vad som händer. De kan känna sig utanför i lekar och aktiviteter för att de inte uppfattar instruktionerna. Det kan även leda till att pedagogen tror att barnet har koncentrations- eller beteendesvårigheter när det egentligen handlar om att det inte hör.

Det har funnits en oro för att den dämpade hörseln vid öronkatarr ska leda till problem med tal- och språkutvecklingen. En vanlig uppfattning har varit att detta i sin tur leder till sämre skolresultat och beteendeproblem.

Studier som har undersökt detta visar dock lugnande resultat. Forskningen visar att barn med öronkatarr i genomsnitt inte löper större risk (eller endast en ytterst liten ökad risk) för långvariga beteendeproblem eller sämre skolresultat jämfört med barn utan öronkatarr.

Dessa studier tittade emellertid på genomsnittet i stora grupper. Det finns fortfarande en risk att utvecklingen hos enskilda barn kan påverkas – särskilt hos barn med obehandlad, svår och långvarig öronkatarr.

Kort sagt är det osannolikt att öroninflammation eller öronkatarr orsakar bestående utvecklingsförseningar i tal och språk hos de allra flesta barn. Men om du känner dig orolig för ditt barns utveckling bör du alltid rådfråga en läkare.