Trotsåldern (Terrible Twos) – är den verkligen så hemsk?

Förtvivlat försökte jag prata med honom. Jag visade honom saker, men han bara knuffade bort allt. Jag kände hur jag blossade upp i ansiktet medan jag letade efter en tom gång vid klädavdelningen för att dämpa ljudet av hans skrik. Men det fanns ingen flyktväg, och jag var nära att själv börja gråta. Hur får jag min tvååring att sluta med sitt sammanbrott mitt i affären? Mina idéer var helt slut.

I den här artikeln

• Vad är trotsåldern (terrible twos)?
• Hur länge varar trotsåldern?
• Hur du hanterar trotsåldern
• Hur får jag min tvååring att sluta få utbrott?
• Raseriutbrott kontra trots och beteendeproblem

Vad är trotsåldern (terrible twos)?

Jag befann mig i den definierade fasen av barndomen som på engelska ofta kallas ”terrible twos” – eller helt enkelt tvåårstrotset.

Det är fasen som många mammor pratar om och ger varandra den där blicken med innebörden: ”jag minns de dagarna”.

Runt 2 års ålder börjar ditt lilla barn söka mer självständighet. De börjar bilda egna uppfattningar och uttrycka vad de inte vill. De befinner sig i en enorm utvecklingsfas. Och det är under denna tid de kan bli frustrerade om deras önskningar/behov inte blir förstådda. Detta beror ofta på bristande språkkunskaper, finmotorik och tålamod med att vänta.

Det kan vara en tuff fas för föräldrar, men jag lovar dig att du inte är ensam.

Några av sakerna du kommer att märka är att barnet gråter helt utan förvarning. De sätter sig emot saker de aldrig tidigare protesterat mot och vill göra saker på sina egna villkor. Ibland kan det också innebära att övergångar tar längre tid. Till exempel när leken eller en aktivitet är slut.

Hur länge varar trotsåldern?

Det finns ingen fast start- eller slutpunkt för trotsåldern. Den börjar runt tvåårsåldern och kan hålla i sig in i tidig treårsålder.

Enligt min erfarenhet har alla mina barn varit olika. Min son började tidigt vid två, medan mina döttrar var närmare slutet av tvåårsåldern och in i treårsåldern. Och mina döttrars trots kom med en hel del kaxig attityd.

Den viktigare tidsramen för mig var hur länge dessa utbrott skulle pågå. Hur jag kunde göra dem mer sällsynta och hur jag hanterade dem.

Hur du hanterar trotsåldern

När ni går in i trotsåldern kommer du kanske att märka fler dagar då ditt barn har starkare åsikter. Det kan handla om kläder, mat och leksaker.

För det första ska du förstå att barnets trotsiga stunder kommer i korta skurar. Utbrott brukar vara mellan 5 och 20 minuter. Dessa skurar kan komma vid mindre perfekta tidpunkter i vardagen. Men det finns skillnader mellan raseriutbrott och sammanbrott (meltdowns).

När dessa stunder inträffar, gör ditt bästa för att inte skrika på ditt barn eller bestraffa det. Försök att förstå deras frustration först. Och ta ett djupt andetag. Jag upprepar: ta ett djupt andetag. Du vill försöka behålla lugnet.

Barn är för unga för att hantera sina känslor och sin frustration. Så som föräldrar måste vi låta dem bearbeta sina känslor.

Lättare sagt än gjort. Jag vet vad du tänker: ”Bearbeta sina känslor?” Jag stod mitt i matbutiken och försökte handla medan min son bröt ihop fullständigt.

Men tänk på det här exemplet: Det finns stunder även för oss vuxna när vi försöker hitta rätt ord. Och vi blir frustrerade över att vi också har det kämpigt.

Ställ frågor till ditt barn för att se om du kan lugna det genom att visa att det blir förstått.

Erbjud tröstande leksaker eller saker som barnet kan vara intresserat av. Men om utbrottet beror på till exempel godis eller en leksak som du inte vill att barnet ska ha: stå på dig.

Ge inte efter och räck över saken motvilligt. Din regel gäller. Om du ger efter kan du råka uppmuntra ett mönster. Mönstret blir: om jag gråter och skriker när jag inte får som jag vill, så är det så här jag ska göra.

Om du är på en offentlig plats som jag var, försök att snabbt flytta er till en lugnare plats så att du kan erbjuda tröst och undvika att du själv blir frustrerad. Din frustration kommer bara att hälla bensin på elden. Och det är inte målet.

Hur får jag min tvååring att sluta få utbrott?

Det finns några tekniker jag har lärt mig under mina 19 år som mamma.

För det första, håll fast vid rutiner: Små barn behöver verkligen sin sömn. Etablera en läggtid och håll samma tider för vilostunderna. Det är mycket möjligt att ett utbrott beror på trötthet eller hunger. Barn mår bra av rutiner och som föräldrar har ni ännu mer att vinna på dem. När barn vet vad de kan förvänta sig är det mindre sannolikt att de känner sig oroliga. Rutiner gör att du kan planera framåt och göra saker medan barnen vilar.

Res aldrig utan mellanmål: Det här är ett enkelt knep, barn älskar mellanmål och de kan vara rena livräddarna. Barn är som bottenlösa hål. Snacks är ett fantastiskt sätt att distrahera barn på när ni handlar eller gör ärenden.

Gör saker tidigare på dagen: Barn har som mest energi på morgonen och fungerar i allmänhet bättre då. Vår familjetandläkare berättade till och med att de medvetet bokar in alla barn under 5 år före lunch. Hon sa att barnen då var som mest samarbetsvilliga och att man undvek den vanliga trötthetskraschen inför vilostunden.

Ta med leksaker eller pillvänliga leksaker som barn kan sysselsätta sig med när ni är iväg. Det kan fungera som en distraktion om ni behöver vänta längre än vanligt på något. Var inte rädd för att ta fram telefonen eller surfplattan om du verkligen måste. Var bara klok när det gäller tidslängd och innehåll.

Jag tycker om att använda pedagogiska appar som Speech Blubs istället för att alltid sätta på filmer eller serier.

Raseriutbrott kontra trots och beteendeproblem

Mitt äldsta barn trotsade mig mer än mina två yngre i den här åldern, men ett tydligt tecken var när det blev mer frekvent och beteendet dök upp flera gånger om dagen. Hon var ofta mer genuint trotsig än att bara få vanliga utbrott.

Jag förstod inte skillnaden när hon var ensamt barn. Men sedan började hennes lärare märka av vissa beteendeproblem som väckte oro i skolan.

Det upptäcktes senare att min dotter hade ADD, trotssyndrom (ODD), ångest och depression.

Om du börjar känna oro för ditt barn, se till att söka hjälp och prata med er läkare om det.

Saker att vara uppmärksam på:

• Fler och mer långdragna utbrott
• Aggressivt beteende
• Tillbakadragenhet
• Självskadebeteende
• Att bita eller slå andra
• Skrikande motreaktioner och ilska

Sök hjälp hos er barnläkare eller på BVC och träffa vid behov andra specialister som kuratorer, terapeuter och psykologer. Att ligga steget före när du först upptäcker problemen kommer bara att hjälpa i det långa loppet.

Till sist, låt både ditt barn och dig själv bearbeta det som händer. Utbrott kan komma helt oväntat. Hjälp ditt barn att ta sig igenom frustrationen.

Alla föräldrar går igenom denna fas. Och det är viktigt att förstå att det inte beror på att du är en dålig förälder. Trotsoch raseriutbrott är helt normalt.