Vad är Picture Exchange Communication System (PECS)?

Picture Exchange Communication System, mer känt som PECS, gör det möjligt för en person att kommunicera utan ord. I grund och botten ger det en ”röst” till den som inte använder ord för att uttrycka sina önskemål och behov.

Både föräldrar, lärare och terapeuter använder detta system för barn med autism och andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Om du märker att ditt barn behöver hjälp med att uttrycka sina behov kan PECS vara lösningen!

PECS gör det möjligt för en person att kommunicera utan att använda ord.

Historien bakom PECS

PECS är ett officiellt varumärkesskyddat program som ges ut av Pyramid Educational Consultants och skapades av Andrew Bondy och Lori Frost på 1980-talet. Detta visuella kommunikationssystem är mest känt för sina bildkort. Men PECS handlar framför allt om en specifik metod för att lära ett barn att kommunicera med hjälp av bilder.

För att detta kommunikationsstöd ska fungera består programmet av sex faser. Man slutför varje fas innan man går vidare till nästa. Fas ett måste till exempel alltid komma före fas två. De ordnade faserna är utformade för att bygga en stabil kommunikationsgrund mellan barnet och omsorgspersonen.

Forskning visar att barn utvecklingsmässigt förstår bilder ordentligt efter tre års ålder. Därför rekommenderas bildutbyte ofta för barn från och med tre år. Många logopeder använder PECS idag för både kortvarigt och långsiktigt stöd.

Även om målet med alla kommunikationssystem är att främja det verbala talet, kan det också användas som den primära kommunikationsformen. Vissa barn går igenom systemets sex faser och utvecklar ett verbalt språk. Andra fortsätter att använda PECS för en funktionell vardagskommunikation.

Passar PECS för mitt barn?

PECS passar perfekt för barn som:

• Inte kommunicerar genom tal
• Har personliga preferenser (saker de gillar och ogillar)
• Är en ”avsiktlig” kommunikatör

En ”avsiktlig” kommunikatör är ett barn som har ett driv att förmedla sina behov. Om ett barn är en avsiktlig kommunikatör kan hen till exempel komma fram till en vuxen, ta handen och leda personen till det hen vill ha.

Vilka är de olika faserna i PECS?

Fas 1: Lär sig hur man kommunicerar

Fas ett handlar om att lära sig hur man kommunicerar. Detta första steg i systemet är avgörande för att lära barnet hur man uttrycker sina behov med hjälp av bilder. För att lyckas med detta är det bäst att föräldern eller terapeuten utgår från något som verkligen motiverar och intresserar barnet.

Om ett barn till exempel älskar leksakståg kan du använda en bild på ett tåg för att motivera barnet att byta bilden mot leksakståget.

I fas ett byter man bara ut en bild i taget. På så sätt minskar man risken för förvirring och bygger en trygg grund för hur bildkommunikation går till. Det kan gå till så att en vuxen håller i föremålet medan en annan vuxen sitter bakom barnet och mjukt guidar barnets hand till att ta bilden och räcka den till den första vuxna.

Fas 2: Uthållighet och avstånd till bilden

Fas två bygger vidare på fas ett. Barnet fortsätter inte bara att kommunicera genom bildutbyte, utan lär sig också uthållighet och att hämta bilder på avstånd. Istället för att bilden ligger alldeles i närheten måste barnet nu gå och hämta den för att få sitt behov tillgodosett.

För att träna uthållighet håller en vuxen i bilden av föremålet som barnet vill ha och rör sig en bit bort. Barnet behöver då gå fram till den vuxna för att nå bildkortet.

Fas 3: Göra val

I fas tre introduceras barnet för två bilder samtidigt. Vanligtvis föreställer den ena bilden något som barnet inte vill ha, och den andra något som barnet gärna vill välja. Detta utmanar barnet att göra ett val mellan två bilder.

Det här steget i systemet får barnet att titta på och undersöka bildkorten för att göra ett aktivt val utifrån sina önskemål.

Fas 4: Uttrycka känslor och behov

Det är i denna fas som bilder och ord börjar sättas ihop. Här introduceras en ny uppsättning kort med enbart ord. Några av korten innehåller fraser som:

”Jag vill ha...”

ELLER

”Jag behöver...”

ELLER

”Jag känner...”

Dessa korta meningar kombineras sedan med en bild för att uttrycka vad barnet vill ha, känner eller behöver. För en del barn är denna fas slutstationen i utvecklingen med bildsystemet.

Fas 5: Svara på frågor

Den här fasen handlar om att svara på en fråga med hjälp av meningskort och bilder. Om barnet får frågan ”Vad vill du göra?” kan hen kombinera meningskort och bildkort för att svara på frågan.

Det är viktigt att komma ihåg att alla barn inte går vidare från fas fyra till fas fem. Och det är helt okej! Det viktigaste är att barnet har fått en funktionell kommunikation för att klara sina grundläggande behov.

För att kunna svara på frågor används ofta en kardborretavla eller en bildpärm. Barnet fäster först ett kort med en mening som ”Jag vill ha” på kardborrebandet. Sedan placeras en bild på det önskade föremålet bredvid. I det här stadiet av PECS börjar många barn också uttala meningen högt.

Detta är ett enormt utvecklingssteg framåt för barn med språkliga svårigheter.

Fas 6: Kommentera på en fråga

Vissa anser inte att fas sex är en ”riktig” fas, och den hoppas ofta över eftersom den är väldigt lik fas fem. Den är dock värd att nämna eftersom den bygger vidare på och fördjupar den föregående fasen.

Fas sex bygger vidare på fas fem genom att lära barnet att kommentera utifrån en fråga. En vuxen kan till exempel fråga barnet: ”Vad ser du?” För att svara behöver barnet kombinera alla tidigare faser i PECS och tänka efter för att formulera ett svar. Barnet svarar sedan med ett ”Jag ser...”-kort och ett bildkort som visar vad hen ser.

Var uppmärksam på både verbala och icke-verbala beteenden

Picture Exchange Communication System (PECS) är ett fantastiskt verktyg för alla barn som har förmågan att försöka kommunicera sina behov medvetet. Det är ofta ett av de första stöden man provar för barn inom autismspektrumet som har ett begränsat tal eller är icke-verbala.

Jag håller just nu på att börja med PECS för min icke-verbala treåring. Ärligt talat känns det som en enorm utmaning, eftersom allt har varit stängt på grund av restriktionerna och han inte kan gå till logopeden just nu. Det innebär att jag får läsa på och starta med PECS helt på egen hand utan en logoped vid vår sida. Även om vi har kontakt via mejl är det inte alls samma sak som att få vägledning direkt på plats.

Men bara tiden kan utvisa hur väl min son kommer att ta till sig bildsystemet. Jag hoppas innerligt på en bättre kommunikation mellan oss så att jag kan möta hans behov med mindre frustration och färre sammanbrott. Jag tror verkligen att arbetet med att lugnt ta oss igenom faserna i PECS kommer att stödja hans språkutveckling och hjälpa honom att börja prata igen!