Fördelarna med IEP och EHCP (Educational, Health and Care Plans) förklarade

För det första undrar säkert många av er som läser detta vad en EHCP är. Det står för ”Educational, Health, and Care Plan”. Den liknar en individuell studieplan (IEP) eftersom den...

IEP och EHCP förklarade

För det första undrar säkert många av er som läser detta vad en EHCP är. Det står för ”Educational, Health, and Care Plan”. Den liknar en individuell studieplan (IEP) eftersom den beskriver barnets eventuella särskilda utbildningsbehov och vilka särskilda stödinsatser kommunen eller skolmyndigheten måste sätta in för att hjälpa barnet.

Båda är juridiskt bindande dokument, vilket innebär att man måste följa det som professionella har skrivit in. Det kan handla om allt från små saker som att få ha med sig mellanmål i ryggsäcken, till viktiga insatser som behandlingar och terapier.

En EHCP ger dessutom barnet förtur vid antagning till en vanlig skola framför andra sökande, och gör det möjligt för skolor att ta emot ett barn även om det bor utanför upptagningsområdet eller i en annan kommun.

The Good Schools Guide

Den största skillnaden mellan IEP och EHCP är att skolan helt och hållet beslutar om IEP, medan lagen styr EHCP. Oftast upprättar skolans team en IEP först, och SEDAN, om skolan inte följer den, kan du som förälder gå vidare till en EHCP.

En EHCP kan ge extra finansiering från de lokala myndigheterna för att täcka barnets behov utöver det som skolan själv måste bekosta ur sin egen budget. Det brukar vara helt nödvändigt med en EHCP för att få en plats i en specialskola.

Uppmuntra ditt barns tal med roliga och pedagogiska aktiviteter!

Hur får jag en EHCP eller IEP?

Om din skola är stöttande och har god kunskap om särskilda behov kan de starta processen åt dig. Den grupp som vanligtvis hanterar detta kallas Child Study Team (elevhälsoteamet). Det består ofta av kuratorer, psykologer, logopeder och specialpedagoger.

Även med alla dessa experter kan du själv ansöka genom att helt enkelt kontakta skolans avdelning för specialpedagogiskt stöd och be om en utredning för en IEP (vissa har ett formulär på sin webbplats som du fyller i).

Om skolan drar fötterna efter sig eller inte håller med om att barnet behöver extra hjälp, kan det bli du som får driva processen och då kan du behöva kontakta kommunen/lokala myndigheter för en EHCP. Ansökan om EHCP görs via din kommun, så gå in på deras webbplats för mer information om hur det går till.

I mitt skolområde krävs det att föräldern skriver en skriftlig begäran till chefen för specialpedagogiken för att utreda en IEP, och denne vidarebefordrar sedan remissen till teamet. Ingenting kan påbörjas förrän den skriftliga förfrågan (antingen från läraren eller föräldern) har kommit in.

Vad kan jag förvänta mig av processen med en EHCP eller IEP?

När teamet har tagit emot remissen påbörjas utredningarna. En psykolog gör kognitiva tester och en tal- och språkutredning av ditt barn, och skriver sedan en social anamnes över familjen. Om skolan har arbetsterapeuter och det finns behov kan även en arbetsterapeutisk utredning läggas till på listan.

Teamets medlemmar har 60 dagar på sig att slutföra och skicka en rapport till dig för granskning. Därefter kallas det till ett uppföljande möte, ett så kallat ”behörighetsmöte”. Där går ni igenom rapporterna och fattar beslut om huruvida barnet ska beviljas stöd eller inte.

Du har alltid rätt att överklaga teamets beslut. Då hålls ett större möte där även rektorn kan delta för att gå igenom resultaten från utredningarna och diskutera eventuella funderingar du har.

Vanligtvis är det mycket svårt att överklaga själva testerna eftersom de är standardiserade och väldigt svartvita. Däremot kan du välja att lägga till eller ändra föreslagna anpassningar och lektioner om du känner att de inte möter ditt barns behov på ett bra sätt.

Vad händer om mitt barn inte har en EHCP?

Om du upplever att ditt barn behöver en sådan plan bör du påbörja processen för att få den på plats. Försök återigen att få en IEP först. Om det finns en diagnos, såsom autism, bör barnet få anpassningar och stöd för sociala och pragmatiska färdigheter. Att ha en IEP på plats underlättar inte bara övergången genom mellan- och högstadiet, utan kan även ge rätt till stöd på universitet och högskola. Det kommer också att minska barnets frustration och ge bättre förutsättningar att lyckas i skolan.

Hela min filosofi är att det aldrig skadar att ha strategier och anpassningar på plats. Om barnet efter ett år gör stora framsteg kan dokumentet justeras eller så kan stödet avslutas helt.

Tillbaka till alla inlägg