IK-test för barn – Varför ska man testa dem?

Kognition är den mentala processen att inhämta kunskap och förståelse genom erfarenheter, lärande och våra sinnen. Barn lär sig hela tiden – de är verkligen som svampar när det gäller att suga åt sig och komma ihåg information från tidig ålder. Det kan hända att någon i skolan, till exempel en lärare, lägger märke till vissa styrkor eller svagheter i ditt barns förmåga att lära sig. Det är då barnet kan remitteras för ett kognitivt test. 

Vad är ett IK-test?

Ett annat ord för kognitiv testning är IK-test eller intelligenstest. En psykolog genomför en serie aktiviteter tillsammans med ditt barn. Med ett IK-test för barn bedömer man följande kognitiva funktioner (ladybughouse.com, 2020):

• Verbal förståelse – detta område mäter ditt barns ordförråd samt förmåga att uttrycka allmänbildning och information
• Visuospatial förmåga – mäter ditt barns verbala slutledningsförmåga, förståelse, begreppsbildning och kunskap
• Flytande slutledningsförmåga – mäter barnets förmåga att lösa nya problem oberoende av tidigare kunskaper
• Arbetsminne – mäter barnets förmåga att lära sig, bearbeta och komma ihåg information för att utföra nya uppgifter
• Snabbhet/processhastighet – mäter barnets förmåga att snabbt bearbeta och fatta beslut kring visuell information

Varför ska du testa ditt barns IK?

Vanligtvis görs kognitiva bedömningar eller IK-tester på barn när de börjar visa svårigheter i skolan. De kan börja kämpa med skolarbetet, uppvisa beteenden kopplade till frustration och börja undvika läxor.

Det finns dock situationer där barn remitteras för IK-testning när de utmärker sig och presterar väldigt väl i skolan. Vanliga orsaker som lärare eller andra kan ange i en remiss kan inkludera:

• Identifiera intellektuella funktionsnedsättningar – det kognitiva/IK-testet för barn utesluter eller kartlägger eventuella inlärningssvårigheter 
• Identifiera och diagnostisera inlärningssvårigheter och funktionsnedsättningar – om det finns en faktisk svårighet visar testet för utredaren vilka områden som är svagast
• Utvärdera kognitiva styrkor och svagheter – detta är viktigt för anpassningar och stöd som kan sättas in i klassrummet
• Bedöma särskild begåvning – kognitiv testning kan också avgöra om ett barn har intelligens över genomsnittet och kan stimuleras med mer avancerade uppgifter 
• Bedöma effekterna av hjärnskador

Olika typer av kognitiva bedömningar

Vilken bedömning som görs beror på ditt barns ålder. Testet görs i ett litet rum med bara psykologen och ditt barn. Vid behov läggs pauser in. Psykologen undviker också att använda ordet ”test” inför ditt barn för att minska eventuell testoro. De kan istället använda ord som ”pussel” och ”lekar” för att göra det roligare och lättare att engagera barnet.

Åldrarna 4 till 7 år och 3 månader – WPPSI-IV Wechsler Preschool & Primary Scale of Intelligence, fjärde utgåvan

Åldrarna 6 till 16 år och 11 månader – WISC-V Wechsler Intelligence Scale for Children, femte utgåvan

Processen vid kognitiv testning

Så vad händer först? Det finns en tydlig process när ett IK-test rekommenderas för ett barn. Det sker inte bara över en natt. 

1. Första mötet med förälder och barn

Detta är det första som sker i utredningsprocessen. Bakgrundsinformation samlas in från föräldrarna, vilket inkluderar utvecklingshistorik, skolprestationer, medicinska faktorer, familjerelationer och frågor som föräldrarna själva lyfter – allt för att få en helhetsbild av barnets situation och miljö. Var så ärlig och öppen med psykologen som möjligt; det hjälper bara till att ge en så rättvisande bild av ditt barn som möjligt. 

2. Testning under ett eller två tillfällen

Detta beror på ditt barns ork och samarbetsvilja, men testningen sker oftast under ett eller två tillfällen. Jag brukar själv genomföra mina utredningar inom logopedi under 2–3 tillfällen, eftersom jag märker att elever ofta tappar fokus efter cirka 40 minuter. 

3. Rättning och tolkning av resultat

Varje test poängsätts och tolkas utifrån standardiserade normer. Dessa resultat jämför ditt barn med jämnåriga kamrater. 

4. Utlåtande skrivs

Detta är förmodligen den mest tidskrävande delen av utredningsprocessen. Beteendeobservationer av ditt barn under testningen sammanställs tillsammans med testresultaten och rekommendationer.

5. Återgivningssamtal

Psykologen går under detta möte igenom testresultaten tillsammans med föräldrarna – och ibland lärare, elevhälsoteamet och eventuellt andra yrkesgrupper (t.ex. skolsköterska) – samt ger rekommendationer för både hem och skola. 

Det är viktigt att komma ihåg att all testning som görs sker för att hjälpa ditt barn. Försök att inte göra en för stor sak av det inför ditt barn, så att hen inte blir nervös eller tror att något är fel. Förbered gärna en lista med frågor som du vill ställa både före och efter utredningen!