Hemundervisning för förskolebarn: En genomgång av läroplanen

I den här artikeln

• Utöka ditt barns ordförråd med över 1 500 aktiviteter. Prova Speech Blubs idag!
• Utvecklingsområden för förskolans läroplan vid hemundervisning
• • Socialt-emotionellt
  • Fysiskt
  • Kognitivt
  • Språk
  • Läs- och skrivkunnighet
  • Matematik
• Sammanfattning: Barn lär sig bäst genom lek

Och ännu viktigare, hur lär man ut de här sakerna till ett barn? Och vilka andra aktiviteter för förskolebarn borde ingå? Den goda nyheten är att det kryllar av fantastiska webbplatser fulla av utvecklingsanpassade aktiviteter och tips för hemundervisning av din lilla älskling. Jag är här för att guida dig genom vad du bör inkludera och leta efter i lektionsplaner för hemundervisning i förskoleåldern!

Utöka ditt barns ordförråd med över 1 500 aktiviteter. Prova Speech Blubs idag!

Ju mer ni övar, desto mer lär ni er! Prova appen Speech Blubs för rolig och engagerande språkträning tillsammans med ditt barn.

Utvecklingsområden för förskolans läroplan vid hemundervisning

Det första du behöver veta är att det finns sex huvudsakliga utvecklingsområden att ta med i läroplanen för hemundervisning i förskoleåldern. De är: socialt-emotionellt, fysiskt, kognitivt, språk, läs- och skrivkunnighet och matematik.

Ditt mål varje vecka bör vara att få med vart och ett av dessa aktivitetsområden minst två gånger. Om det känns överväldigande behöver du inte oroa dig – de flesta aktiviteter täcker flera områden samtidigt.

Du kanske till exempel väljer boken Girafflar kan inte dansa av Giles Andreae i dagens lektion. Genom att läsa tillsammans med ditt barn övar ni på läs- och skrivkunnighet. När ni sedan spinner vidare och pratar om hur Gerald kände sig i början jämfört med i slutet av berättelsen, har du vävt in både social-emotionell och språklig utveckling. Nästa steg kan vara att barnet får hitta på en egen dans till en favoritlåt – och vips har du även fått med det fysiska området! Ser du? Du fixar det här!

Socialt-emotionellt

Social-emotionell utveckling är precis vad det låter som: utvecklingen av ditt barns sociala färdigheter och deras förmåga att uttrycka och hantera känslor. Att läsa böcker, särskilt sådana som innehåller sociala berättelser, är en fantastisk aktivitet. Ställ också öppna frågor före, under och efter läsningen om hur karaktärerna känner sig, varför de gör det och vad de hade kunnat göra annorlunda. Dockteater är ett annat sätt att öva sociala färdigheter på. Ni kan spela upp situationer som behöver lösas.

Det här kan låta kontraintuitivt, men när du leker med ditt barn – särskilt om det är ett ensambarn – gör ibland sådant som gör barnet lite upprört, som att ”råka” välta deras torn eller ta upp en leksak som de just använde. Det ger barnet en chans att uppleva starka känslor som ni kan lösa tillsammans. Ta varje tillfälle du kan att prata med ditt barn om känslor! Bekräfta deras känslor och visa att ja, även mamma gråter och är ledsen ibland!

Fysiskt

Fysisk utveckling är ofta det område där det är lättast för föräldrar att komma på idéer, eftersom det omfattar bekanta saker som dans, sport och aktiv lek. Att sparka fotboll i 20 minuter på baksidan tränar barnets grovmotorik. En simlektion ger inte bara kognitiva färdigheter som de behöver för att klara sig i vatten, utan ger också ett fantastiskt träningspass för hela kroppen.

Andra fantastiska grovmotoriska aktiviteter är att kasta boll, dansa, göra yoga, hoppa hage eller bygga en hinderbana på gräsmattan. Ett förskolebarn behöver minst två timmars aktiv fysisk lek varje dag.

Finmotorisk utveckling handlar om att stärka barnets händer för att kunna skriva, knyta skorna, klippa med sax och träna öga-hand-koordination. Det är väldigt viktigt att förstå att innan ett barn kan skriva måste musklerna i händerna vara tillräckligt utvecklade. Roliga sätt att stärka musklerna på är att leka med pincetter, pipetter eller klädnypor. Modellera är en av de allra bästa leksakerna för att utveckla skrivförmågan. Praktiska aktiviteter är a och o.

Kognitivt

Kognitiv utveckling omfattar barnets minne, problemlösningsförmåga och analytiska tänkande. Pussel, bygga med Lego, klossar eller i princip vad som helst som de kan skapa och bygga med är gynnsamt för den kognitiva förmågan. Motstå frestelsen att lösa problemet åt dem; guida dem i stället genom stegen de behöver ta. Till exempel: "Ditt torn ramlar omkull hela tiden, varför tror du att det blir så? Vad skulle du kunna ändra på i tornet för att det ska stå kvar?"

Leta och hitta-böcker, memory och sekvensspel är underbara verktyg! Du behöver inga tjusiga spelkort för att spela memory – ta bara en vanlig kortlek och plocka ut ett dussin matchande par! Be sedan ditt barn rita en teckning av något de såg tidigare under dagen eller veckan, eller berätta om ett problem du själv har och be om deras råd!

Språk

Språket handlar om när barnet utvecklar tal, ordförråd och förmågan att delta i samtal eller diskussioner – bebisar börjar faktiskt utveckla språket redan innan de föds. De känner igen sin mammas röst redan i livmodern. Små spädbarn märker skillnad på sitt modersmål och ett främmande språk.

Det bästa sättet att bygga upp ditt barns ordförråd är att prata med dem och låta dem prata! Undvik att rätta grammatiska fel direkt; upprepa i stället meningen korrekt tillbaka till dem. Om barnet säger: "Mig vill gå till affären!", kan du svara: "Jag vill också gå till affären!"

Hänge er åt rollek tillsammans och låtsas gå till doktorn eller mataffären. Använd de ord och fraser som passar i den miljön och introducera nya ord som barnet inte är bekant med. Att leka rimlekar (hittepå-ord fungerar utmärkt!), leka Ett skepp kommer lastat, sjunga och göra fingersånger främjar allt språkutvecklingen hos förskolebarn!

Läs- och skrivkunnighet

Tänk på att läs- och skrivkunnighet skiljer sig från talspråk, även om de ofta kan kombineras i samma aktivitet. Mer specifikt handlar det om det skrivna språket, så fokusera på barnets förståelse för bokstävernas former, ljud och ord i skrift. Skaffa en uppsättning bokstäver – magnetiska, i plast eller i skumgummi.

Det enda kravet är att bokstäverna kan flyttas runt fritt. Att bara rabbla alfabetssången utantill innebär inte att barnet kan sina bokstäver. När du introducerar bokstäver är det bäst att börja med barnets eget namn. Låt dem leta efter bekanta bokstäver hemma eller i böcker. När de har koll på sitt namn och bokstäverna i det kan ni gå vidare till andra ord som börjar på samma bokstäver, eller bokstäverna i syskonens eller föräldrarnas namn. Det bekanta är din bästa vän, särskilt om du har ett barn som tycker att bokstäver är svårt.

Andra fantastiska alternativ är Zingo! (ett suveränt förskolespel), memory med alfabetet, att gömma plastbokstäver i sandlådan eller använda bokstavsformar i modellera. Alla sätt du kan komma på att få med bokstäver är toppen! För att hjälpa dem träna på att skriva sitt namn på ett avspänt sätt kan du låta barnet ”stämpla in” till skoldagen. Ni kan använda en whiteboard, ett anteckningsblock eller bara ett vanligt papper! Notera vilka bokstäver som behöver övas mer på och hitta på lekar för just de formerna. Undvik att påpeka misstag direkt.

Matematik

Siffror är jätteviktiga, och precis som med bokstäver kan de vävas in i många olika lekar och aktiviteter. Att engagera barnet i lekar med kassaapparat och leksakspengar, tärningar, kort och domino är utmärkta alternativ. Försök att undvika bildkort och mekanisk räkning, eftersom det bara tränar utantillminnet och inte nödvändigtvis ger en djupare förståelse. Ett av mina favoritsätt att lära barn om siffror och antal är med hjälp av mellanmålet! Små kex, fruktbitar, bär och flingor fungerar alldeles utmärkt!

Kortspel som Krig och Finns i sjön tränar begrepp som fler och färre samt sifferigenkänning. Enkel bingo (små barn bör fokusera på talen 1–20), att rita enkla staplar och diagram, kulramar och allt som innehåller former och färger hjälper ditt barn att utveckla sitt matematiska tänkande.

Sammanfattning: Barn lär sig bäst genom lek

Det viktigaste med en läroplan för hemundervisning i förskoleåldern är att ditt barn behöver få lära sig genom praktisk, lustfylld lek. Arbetsblad, övningskort och att räkna mekaniskt ger inte den djupa förståelse som lägger grunden för kunskap. Det ger dem bara ett imponerande utantillminne. För att barn verkligen ska förstå begrepp måste de få göra saker själva. Som den berömde utvecklingspsykologen Jean Piaget sa: ”Leken är barnets arbete.”