Hur kan vi förbättra vår kommunikation med barn?

Om du är som jag kan kommunikation med barn vara extremt frustrerande. Ändlösa frågor, instruktioner som ignoreras, den tomma blicken när vi påminner dem om något vi sa tidigare, deras fantastiska förmåga att komma ihåg ett utlovat kex, samtidigt som de glömmer bort att hämta det man bad om. Under deras första år önskar vi inget hellre än att de ska börja prata, och några år senare hoppas vi bara att de ska vara tysta en liten stund. 

Faktum är att våra barn inte på något sätt är perfekta samtalspartners, men å andra sidan gäller precis detsamma för mig. Nedan listar jag några fakta som stämmer in på mig – och säkert på många andra vuxna – som kanske kan ge lite insikt, bygga lite förståelse och skapa lite empati för de små människorna i våra liv.

4 fakta om hur vi kommunicerar – och vad de lär våra barn 

1. Om jag inte skriver ner det, glömmer jag det garanterat.

Jag har ett uselt minne, så hela mitt liv styrs av att göra-listor, kalendrar och post-it-lappar. Det beror på en blandning av att jag är för upptagen eller distraherad för att lyssna, att jag lyssnar men glömmer bort direkt efteråt, eller att jag lyssnar men glömmer det lite senare. Just nu vet jag att jag har runt 26 punkter på min att göra-lista, men jag skulle inte kunna nämna en enda utan att titta på den. Låter något av detta bekant? 

Saken är den att vi som vuxna förhoppningsvis har utvecklat strategier för att hjälpa oss själva att lyssna, minnas och plocka fram informationen senare. Vissa försöker komma ihåg en ny persons namn genom att koppla det till någon man redan känner, andra repeterar en adress i huvudet några gånger för att den ska fastna, räknar upp saker på fingrarna eller tar hjälp av teknik och anteckningar. 

Våra barn har dock sällan tillgång till dessa strategier. Antingen har de inte lärt sig dem än, eller så har de inte kommit tillräckligt långt i utvecklingen för att använda dem. Så när vi ber dem hämta tre saker från köket, frågar vad de gjorde i skolan, vad de behöver packa till utflykten eller vad deras nya resurslärare heter, är det inte konstigt att de kämpar. De håller fortfarande på att lära sig att rikta sin uppmärksamhet, stänga ute distraktioner, ta in längre meningar och minnas information. 

Vi kan förbättra vår kommunikation med barn om vi tänker på dessa fakta. Vi kan hjälpa dem genom att lära ut enkla strategier: att räkna på fingrarna, att upprepa instruktioner högt för att minnas bättre, att visa hur man ritar en bildbaserad kom-ihåg-lista, och att lära dem knasiga ramsor och sånger för att komma ihåg ny information. 

2. Jag förutsätter att andra kan läsa mina tankar.

Min man måste ständigt påminna mig om att han faktiskt inte är tankeläsare. Jag antar ofta att han vet hur min dag har varit, att han har koll på det där jobbiga mejlet jag fick, att han kan gissa vad jag vill ha till middag, eller att han ”fattar vad jag menar” i ett samtal. Vi hamnar alla i den fällan med människor vi känner väl: vi förutsätter att de känner oss så pass bra att de kan läsa mellan raderna, ta pikar och förstå helheten. Tja, våra barn gör precis likadant. 

Yngre barns hjärnor är faktiskt programmerade på det här viset. Det kallas för mentaliseringsförmåga eller ”theory of mind”. Till en början har barn svårt att förstå att vi inte alla tänker och känner samma sak samtidigt. Med tiden lär de sig att mamma kan vara glad samtidigt som de själva är uttråkade, eller att pappa kan vara förväntansfull samtidigt som de själva känner sig rädda. När de blir äldre blir det ännu mer komplicerat, eftersom människor kan säga och göra en sak men känna något helt annat – till exempel att min syster säger att allt är ”bra” fast hon egentligen är ledsen, eller att en vän gråter av glädje ena dagen och av sorg nästa. 

Våra barn är på en ständig upptäcktsfärd kring inte bara sina egna känslor och tankar, utan även alla andras. De tycker det är svårt att förstå varför mamma inte automatiskt visste att de så gärna ville ha potatismos till middag, att de ville ha den röda koppen och inte den blå, eller varför pappa inte magiskt förstår att de oroar sig för något i skolan. Vi måste hjälpa dem att lära sig, förstå och sätta ord på saker. 

Det finns sätt att förbättra kommunikationen med dina barn! Försök att prata om känslor under mysiga stunder med familjen så att ditt barn lär sig att människor har olika känslor. Prata och fråga om varandras dagar, och i knepiga situationer kan du förklara för ditt barn att du faktiskt inte vet vad som rör sig i deras huvud, och att de kan hjälpa dig att hjälpa dem genom att berätta, visa och förklara. Du kan även använda en språkutvecklande app som Speech Blubs, som har fantastiska avsnitt om känslor som hjälper ditt barn att förstå vad du vill att de ska förmedla.

3. Jag kan prata oavbrutet i timmar.

De flesta av oss älskar att prata. Även om vi kanske inte är sugna på att ställa oss upp och hålla låda inför en stor grupp, älskar de allra flesta att prata med vänner och familj och dela med sig av tankar, idéer, känslor och upplevelser. När folk frågar mig varför jag utbildade mig till logoped brukar jag (lite skämtsamt) svara att det i princip är en examen i att prata, så jag tänkte att jag borde passa bra för det.

För våra barn är prat, språk och samtal fortfarande något väldigt nytt och otroligt spännande! De har tillbringat sina första levnadsår med att titta på när du pratar med andra utan att själva kunna göra det, och har burit på känslor, behov och idéer som de inte har haft språket för att uttrycka. Plötsligt har de äntligen förmågan att prata och vara med, att få folk att skratta, att dela sina galna idéer och visa hur smarta, roliga och fulla av åsikter de är. De kan äntligen ställa frågan de har brunnit efter att få svar på och göra val som omgivningen förstår. Det är inte konstigt att de inte slutar när de väl har kommit igång!

Det kan vara väldigt, väldigt lätt att tycka att det ändlösa pratet blir frustrerande, men ta ett steg tillbaka och njut av det när du kan. Språket är nyckeln till din lilla människas värld och de utnyttjar det till max. Uppskatta kommunikationen med dina barn! Du kan hjälpa dem att förstå sociala regler för när man pratar och när man lyssnar genom att vara en förebild och prata om turtagning och att vänta. Men se till att stanna upp och lyssna, för då lär de sig att deras röst blir hörd, att de har något att säga och att det de säger är viktigt. 

4. Jag googlar saker hela tiden!

Statistik visar att den genomsnittliga personen googlar ungefär 1 200 gånger i månaden, och om du är som jag slår du vad om att den siffran är ännu högre! Bara idag har jag googlat vägen hem till en vän, hur många gram det går på ett hekto, namnet på en låt på radion, ICA:s öppettider och vid vilken ålder en bebis bör börja använda solkräm. Jag ställer miljontals frågor om dagen . . . och det gör våra barn också.

När som helst, i vilken matbutik som helst i landet, finns det alltid ett barn på nästa gång som frågar sina föräldrar: ”Får jag ta den här? Varför det? Vad är det där? Vem var det där, mamma? Vad gör den där tanten? Kan jag få ett kex?” Vi har alla hört dem, och de är en helt naturlig del av föräldrars kommunikation med sina barn. För ditt barn är du Google! Du är källan till all världens kunskap. Allt de inte vet (vilket är en hel del) och allt de vill veta kommer troligen att komma från dig. Du är portvakten till deras värld av lärande och språk. Det här kan vara otroligt tröttsamt! 

Återigen, ta ett djupt andetag och lyssna. Lyssna på vad de vill veta. De försöker förstå världen de har hamnat i. Så mycket av det de ser och upplever under sin dag känns helt nytt för dem. De suger i sig kunskap som svampar. De vill förstå, och innerst inne vill de bli mer som du. Därför vill de veta precis allt du vet, och det enda sättet att göra det . . . är att fråga!

Så den här veckan, mitt i en stressig dag full av frågor, när de inte verkar lyssna, samtidigt som de kräver det där kexet du lovade för tolv timmar sedan och drar samma historia för miljonte gången . . . stanna upp, lyssna och svara. Det är precis då du kan förbättra din kommunikation med dina barn! Om du gör det kommer de också att lära sig. Det är en fantastisk tid av lärande och utveckling där du är allt i deras värld. Njut fullt ut av den. Den varar inte för evigt.