Skärmtid: Den kompletta guiden

Välkommen till vår serie med kompletta guider där vi samlar bloggförfattare kring viktiga ämnen som vi utforskar på djupet på vår blogg. I den här guiden undersöker vi om skärmtid är bra för småbarn.

I den här artikeln

• Olika typer av skärmtid 
• • 1. American Academy of Pediatrics (AAP)
  • • Sätt tydliga gränser
  • 2. American Speech-Language-Hearing Association (ASHA)
  • 3. Världshälsoorganisationen (WHO)
  • Medier och barn
  • Små barn och skärmar under covid-19 – digital workshop
  • • Hur mycket tar barn egentligen till sig från skärmar?

Speech Blubs får varje vecka frågor från föräldrar och logopeder som undrar om barn bör använda skärmar i ”pedagogiskt” syfte. Några andra vanliga frågor om skärmtid för barn är: vid vilken ålder kan barn börja använda skärmar, hur mycket är för mycket skärmtid, vilken typ av program är bäst för mitt barn, och kan tv-tittande fördröja mitt barns språkutveckling? Det här är kluriga frågor som berör ärftlighet, åldersspecifika behov, socioekonomiska faktorer och till och med vad som egentligen räknas som ”pedagogiskt”. Dessutom råder det delade meningar, och frågan ser olika ut i olika kulturer, omfattar olika värderingar och präglas av ständigt föränderliga idéer om vad som är hälsosamt. 

Det här inlägget är en del av det fortsatta samtalet om skärmtid och barn. Det bygger vidare på tidigare artiklar här på vår webbplats och färska webbinarier, bland annat Tedx-föreläsningen Media and Children samt Young Children and Screens during COVID-19 - Virtual Workshop, där fyra av USA:s ledande experter på området deltog.

Vi lyfter dessa webbinarier och experter i inlägget eftersom de utgör en del av grunden för rekommendationerna från de tre mest etablerade organisationerna på området: American Academy of Pediatrics (AAP), American Speech-Language-Hearing Association (ASHA) och Världshälsoorganisationen (WHO).

En fjärde organisation, CPLOL, är den ständiga samarbetskommittén för logopeder i Europeiska unionen. Förkortningen ”CPLOL” kommer från det franska namnet: Comité Permanent de Liaison des Orthophonistes/Logopèdes de l'Union Européenne. Just nu samlar vi fortfarande in information om deras rekommendationer, liksom uppgifter från andra globala organisationer.

Missuppfattningar om digitala medier

Det här inlägget försöker samla diskussionen och ge dig som förälder den senaste informationen så att du kan fatta egna, välgrundade beslut om skärmtid. De flesta är dock överens om att skärmar i sig inte är dåliga – det är hur vi använder dem som behöver bli bättre.

Olika typer av skärmtid 

För att börja vår genomgång kan vi titta på hur skärmtid vanligtvis brukar delas in:

Indelat efter typ av innehåll

1. Underhållning – detta är den vanligaste formen och innefattar att titta på tv och spela datorspel.

2. Pedagogiskt:

• Distansundervisning – kan innefatta videomöten och onlinekurser.
• Pedagogiska appar – alla appar som syftar till att lära ut en viss uppgift eller färdighet.
• Skapande appar – kan inkludera instruktionsvideor, bygg- och pysselappar, samt appar som lär ut konst och musik.

3. Videosamtal – innefattar WhatsApp, Skype, Zoom, Webex och Viber.

4. Sociala medier – innefattar Facebook, Instagram, Snapchat, Tinder, Bumble, TikTok och Twitter. 

Indelat efter hur innehållet används

1. Passivt – när man bara tittar på tv eller musikvideor.

2. Aktivt – kan vara att spela spel, surfa, följa yogapass och så vidare.

• Fokuserar på aktivt engagemang (interaktion fram och tillbaka mellan appen och användaren).
• Gemensam användning (online tillsammans med vänner och/eller familj).

3. Kreativt – det kan vara ett samarbete eller skapas på egen hand, men handlar om att utveckla färdigheter och skapa något som kan visas upp eller delas. Både innehållets substans, appens kvalitet och själva inlärningen är viktiga här.

4. Kommunikativt – e-lärande, WhatsApp, Instagram, Facebook och så vidare.

**Observera att även denna indelning är en sammanställning av olika listor som skiljer sig något åt. Poängen är att börja titta på vad som finns för att förstå hur brett ämnet faktiskt är.

Speech Blubs: En aktiv och pedagogisk app för dig och din lilla älskling

MYCKET VIKTIGT: SAMTLIGA experter är överens om att det bästa sättet för barn att använda skärmar är tillsammans med aktiva, engagerade föräldrar som tittar och deltar.

Okej, nu när vi har slagit fast det, låt oss titta på vad expertorganisationerna säger om skärmtid.

Skärmtidsrekommendationer från DE TRE STORA!

Här är riktlinjerna och frågorna som ligger till grund för rekommenderad skärmtid för barn. ”DE TRE STORA” är AAP, ASHA och WHO.

1. American Academy of Pediatrics (AAP)

Deras senaste riktlinjer uppmanar föräldrar att sätta gränser för när, var och hur länge barn får sitta framför skärmen, men lyfter samtidigt fram att digitala medier för med sig både fördelar och risker.

Akademin håller fast vid rekommendationen om noll skärmtid för barn under 18–24 månader, med ett undantag: videosamtal. Att prata med släktingar på distans via tjänster som Skype och FaceTime kan hjälpa till att bygga relationer, menar läkarna. De vidhåller dock att det finns väldigt lite stöd för att spädbarn skulle förstå eller ha någon nytta av att titta på tv, använda appar eller delta i andra aktiviteter online. Dr. Dimitri Christakis och dr. John Hutton (mer om dem längre ner) förklarar att deras studier visar få fysiologiska tecken på någon egentlig nytta.

Om föräldrar vill introducera program och appar för barn i åldern 18–24 månader är det viktigt att de själva är med, leker och samspelar. Telefoner, iPads och andra enheter får absolut inte ersätta föräldrakontakten och fungera som en ”gratis barnvakt”. För barn mellan två och fem år rekommenderar akademin max en timme om dagen, och uppmanar föräldrar att fortsätta vara delaktiga och enbart välja kvalitetsprogram från källor som PBS Kids och Sesame Workshop.

Sätt tydliga gränser

Riktlinjerna uppmanar familjer med äldre barn att sätta tydliga gränser för skärmanvändningen under dagen, som även bör innehålla minst en timmes fysisk aktivitet, tillräckligt med sömn (8 till 12 timmar, beroende på ålder) och kvalitetstid med familjen. Sådana gränser minskar risken för övervikt, sömnbrist och försämrade skolresultat, samtidigt som barnen fortfarande kan hålla kontakten med vänner och familj på nätet och lära sig om världen utanför.

Akademin rekommenderar också föräldrar att:

• Stänga av apparater och tv-apparater en timme före läggdags och hålla dem borta från sovrummet under natten. Ljuset och ljudet kan störa sömnen.
• Undvika underhållningsmedier under läxläsningen. Forskning visar att sådan multitasking stör inlärningen.
• Införa skärmfria platser och tider (som middagen) för alla i familjen, även de vuxna.
• Fortsätta ha koll på vad barnen tittar på och prata med dem om nätmobbning, olämpliga bilder och andra risker på nätet.

2. American Speech-Language-Hearing Association (ASHA)

ASHA rapporterar att ”föräldrar fortsätter att kämpa med att sätta rimliga ramar för barnen, och det är inte nödvändigtvis så enkelt som max 30 minuter om dagen.”

”Dela gärna dessa digitala råd med familjer för att hjälpa dem att hitta en bra balans för skärmtiden inför det nya skolåret:

1. Gör en plan – och håll er till den. Om ni inte redan har en teknikplan för familjen är skolstarten ett utmärkt tillfälle att skapa en. Många betrodda organisationer, däribland American Academy of Pediatrics och Common Sense Media, erbjuder mallar som gör det enkelt. Även om ni redan har en plan, ta er tid att se över den och diskutera – tillsammans med barnen – om reglerna behöver anpassas. Vad fungerar och vad fungerar inte? Är barnen redo för mer eller ett annorlunda ansvar? Planer för skärmtid måste utvecklas för att fortsätta fungera.
2. Fokusera på kvalitet. Även om kvantitet – som dagliga eller veckovisa tidsgränser – fortfarande fungerar för många familjer, är inte all skärmtid likvärdig. Som de flesta experter nu understryker är 30 minuter av eget skapande – som konst, berättelser eller enkel programmering – inte detsamma som 30 minuter av passivt tittande på YouTube. Lägg tonvikten på det förstnämnda och överväg att vara mer flexibel om tiden används väl.
3. Gör middagen fredad. En klassiker som tål att upprepas: middagen ska vara offline. Låt samtalet stå i centrum vid matbordet. Regelbundna familjemiddagar stärker inte bara barnens kommunikation – tal, språk och sociala förmågor – och ger ett ovärderligt tillfälle till samhörighet, utan för också med sig en rad andra hälsofördelar. Tekniken är nästan alltid ett störningsmoment – så inga sms, mejl eller sökningar på nätet. Alla kan hålla sig i 30 minuter.
4. Håll skärmarna borta från sängen. Ännu en klassisk, men ofta förbisedd rekommendation. Färsk forskning från Common Sense Media visar att 68 % av alla tonåringar – och 74 % av alla föräldrar – numera tar med sig mobilen i sängen. Det tränger inte bara bort värdefulla kvällsrutiner som daglig bokläsning, utan kan också störa sömnen – som är helt avgörande för både fysisk och psykisk hälsa och för att klara skolan.
5. Sätt gränser under läxläsningen. Det här blir förstås svårare i takt med att barnen blir äldre och uppgifterna kräver informationssökning på nätet. Försök minimera teknikanvändningen så långt det går och begränsa den till att enbart hjälpa till med läxorna. Uppmuntra barnen att inte multitaska med sociala medier eller chattar under läxtiden.
6. Engagera dig. Gör skärmanvändningen till en gemensam aktivitet. Titta på när barnen spelar Fortnite eller kolla på deras favoritkreatörer på YouTube tillsammans med dem. Ställ frågor. Visa – och framför allt ha – ett genuint intresse. Det håller inte bara kommunikationskanalerna öppna och skapar tillfällen att prata och knyta an, utan kan också lugna din oro över barnets tid på nätet – det kanske inte är så farligt som du tror. Samtidigt kan det fungera som en tidig varningssignal om olämpligt innehåll.
7. Lyft samtalet. Tänk bortom bara förbud, regler och begränsningar. De har absolut sin plats, men uppmuntra barnen att själva tänka kritiskt kring hur de använder tekniken (risker/fördelar). Hjälp dem också att uppskatta och värdesätta tiden utanför skärmen – både aktiviteter och relationer – och att alltid prioritera människor framför apparater. 

Som förälder kan du inte hålla koll på allt, särskilt när barnen blir äldre. Prata om era förväntningar på ett gott digitalt beteende och familjens värderingar, så att de bär med sig det när de är hos kompisar, på skolbussen och ute i världen. Ge dem verktygen att fatta kloka beslut på egen hand.”

3. Världshälsoorganisationen (WHO)

Enligt de nya riktlinjerna från WHO, som starkt förespråkar begränsad skärmtid, bör barn mellan 2 och 5 år ha högst 60 minuters skärmtid per dag (och ju mindre desto bättre). Barn under 2 år bör enligt organisationen inte tillbringa någon tid alls framför skärmar. All skärmtid bör helst ske i form av ”samtittande” tillsammans med engagerade vuxna. Denna rekommendation har en direkt koppling till WHO:s data om utbredd barnfetma och en generell brist på rörelse i barns vardag.

En intressant detalj är att dessa riktlinjer har ändrats vid upprepade tillfällen under de senaste fem åren. Det visar att mängden forskning på området ökar och att resultaten framför allt speglar två insikter: skärmar är här för att stanna och kommer att finnas i små barns liv, samtidigt som utbudet utvecklas och blir allt mer värt att ta i beaktande. Även de tre stora organisationernas synsätt har skiftat en del, och vi kommer att fortsätta uppdatera deras rekommendationer.

Låt oss nu titta närmare på två evenemang som leddes av samma expert.

TVÅ intressanta webbinarier om skärmtid

Dr. Dimitri A. Christakis är chef för Center for Child Health, Behavior and Development vid Seattle Children's Research Institute, författare till forskningsartiklar och böcker, och en flitigt anlitad expert för CNN, NPR, Today, CBS News, ABC News, NBC News samt nyligen TEDx-talare.

Media and Children

https://www.youtube.com/watch?time_continue=421&v=BoT7qH_uVNo&feature=emb_logo

Fem viktiga slutsatser från detta webbinarium fokuserar främst på passiv skärmanvändning och slår fast att:

1. Ett barns hjärna tredubblas i tillväxt under de två första åren!
2. Långvarig exponering för snabba bildväxlingar under den kritiska perioden av hjärnans utveckling gör att hjärnan förprogrammeras att förvänta sig höga nivåer av stimulans, vilket leder till ouppmärksamhet senare i livet.
3. För varje timme av tv-tittande före tre års ålder ökar risken för uppmärksamhetsproblem med cirka 10 %. Ett barn som tittar på tv två timmar om dagen löper alltså 20 % större risk att få uppmärksamhetsproblem än ett barn som inte tittar på tv.
4. Kognitiv stimulans (att en förälder läser eller sjunger för barnet) minskar faktiskt risken för uppmärksamhetsproblem senare i livet.
5. Pedagogiskt innehåll utgör ingen risk för uppmärksamhetsproblem, medan underhållning medför 60 % och våldsamt innehåll hela 110 % ökad risk för uppmärksamhetsproblem.

Young Children and Screens during COVID-19 - Virtual Workshop

Under pandemin ledde dr. Christakis även detta senare webbinarium med titeln ”Young Children and Screens during COVID-19 - Virtual Workshop”, där ytterligare tre experter på barns utveckling medverkade: John S. Hutton, Brandon T. McDaniel och Ellen Wartella.

https://www.youtube.com/watch?v=t4ib95CxzD8

• Dimitri A. Christakis
• John S. Hutton
• Brandon T. McDaniel
• Ellen Wartella

Här är några viktiga citat från de fyra experterna. Lägg märke till hur öppna de är för att bedöma nyttan med skärmanvändning. Det skiljer sig åt till och med bland dem.

Dr. Christakis om skärmtid:

Hur mycket (nöjesrelaterad) skärmtid bör vi tillåta, och bör vi göra undantag under den här perioden?

”Riktlinjerna från American Academy of Pediatrics för åldrarna 18 månader till 5 år rekommenderar 1–2 timmar (observera att han är en av personerna som hjälpte till att skriva dessa riktlinjer för AAP).”

Dr. Hutton om skärmtid:

1. Var finns skärmen (vilket kallas tillgång)?
2. Hur mycket används skärmen (vilket innebär minuter per dag och vid vilken ålder)?
3. Vilken typ av innehåll tittar de på?
4. Är det samvisning (att föräldrar och barn använder den tillsammans)?

”Det finns gott om bevis för att barn under 2 år tveklöst tycks lära sig mycket mindre, om alls något, från skärmar. Mycket av denna forskning har handlat om tv, vilket är väldigt passivt.”

”Och med mer interaktiva medier kan det finnas vissa skillnader. Det verkar som att det under 2 års ålder verkligen finns begränsningar för vad barn lär sig av skärmar.”

”Skärminnehållet bör vara enkelt, långsamt och mjukt. Lärande fungerar bäst i ett socialt sammanhang som involverar människor som interagerar med varandra. Intressant nog synkroniseras föräldrars och barns hjärnor när de gör aktiviteter kopplade till läsning.”

”Vad som ännu inte är klarlagt är hur väl färdigheter som lärts in via skärmen överförs till verkliga livet. Allt borde handla om att ta det som visas på skärmen och öva på det i den verkliga världen för att utveckla dessa färdigheter på bästa sätt.”

Dr. McDaniel om skärmtid:

• Barn behöver en lyhörd omsorgsperson
• Föräldrars telefon-/skärmanvändning påverkar sannolikt alla aspekter av lyhördhet
• Skapa en medieplan för familjen
• Avsätt fokuserad familjetid
• Skapa skärmfria tider och zoner
• Prata om förväntningar kring skärmanvändning
• Ta och behåll ögonkontakt vid kommunikation
• Kom ihåg att du är mänsklig (och ingen superhjälte).
• Ha inte dåligt samvete över dina ansträngningar att begränsa skärmanvändningen.

Hur kan jag skapa stunder av hög kvalitet och fullt fokus med mina barn, där jag inte multitaskar och mina reaktioner inte blir fördröjda eller sämre?

Han föreslår att ”skapa någon sorts plan för att motverka känslan av att bara sätta barnet framför tv:n. Riktigt små barn behöver massor av interaktion och fokus från föräldrarna, vilket gör det svårt. ETT TIPS: Ta många korta pauser under din arbetsdag.”

Dr. Wartella om skärmtid:

• Barnets personlighet. ”Det mest effektiva sättet för barn att utvecklas är när de har en omtänksam vuxen och interagerar med intressanta föremål eller en spännande omvärld runt omkring sig... meningsfulla medier är en fantastisk resurs under tydlig föräldrauppsikt. Hur medier bör användas beror helt på vilken typ av barn som använder dem.”
• Innehållet. ”Vad är det för innehåll de tar del av? (Är det) åldersanpassat? Passar innehållet er familjs värderingar? (Finns det) något som skulle kunna få en negativ inverkan, och så vidare. Hon betonar vikten av att skilja mellan pedagogiskt och icke-pedagogiskt innehåll.”
• Kontext – ”Där den vuxne engagerar sig med barnet, eller genom gemensam medieanvändning där du pratar med ditt barn och pekar på saker du vill att barnet ska lägga märke till.”

Hur mycket tar barn till sig från skärmar?

”... detta kallas ’överföringsuppgifter’ (transfer tasks). Vi har några studier gjorda under senare år, och vi vet att om man visar en video där ett barn försöker hitta något på skärmen, och det inte är interaktivt – om de inte själva behöver göra något – då sker ingen överföring. Allt detta är preliminärt. Vi vet ännu inte tillräckligt om vad interaktivitet är och vad som krävs för att göra det möjligt för dem att föra över det de ser på skärmen till den verkliga miljön.”

Hur kan föräldrar avgöra om specifika appar verkligen är pedagogiska och om appen faktiskt håller vad den lovar?

”Här är vad man ska hålla utkik efter för att avgöra om det är lärorikt:

1. Har den ett lugnare tempo?
2. Är det ett innehåll där appen försöker få barnet att engagera sig även utanför skärmen?
3. Fråga dig själv om innehållet är lugnande?
4. Se efter om materialet knyter an till det som ditt barn redan är intresserat av?
5. Är den genomtänkt i hur den uppmuntrar ditt barn att söka sig bortom skärmen, hur den rimmar med de värderingar du bryr dig om som förälder, och återigen, om den har en lugnande effekt på barnet?

Det andra sättet att ta reda på om det är bra är att fråga dina vänner.”

Dr. Wartella rekommenderade också att titta på Common Sense Media för tips och information om lämpligt innehåll för ditt barn.

Den viktigaste slutsatsen från webbinariet: åsikterna går isär en aning om skärmtid, men alla var överens om att den bör vara pedagogisk, föräldraledd och aktivt övervakad, samt att passiv skärmtid helt bör undvikas för barn under två års ålder.

Våra logopeder om skärmtid för barn

Ett annat inlägg jag skrivit, med titeln ”Smart Screen Time, is It Wise for Toddlers?”, ställer allmänna frågor om skärmtid, listar rekommendationerna från de tre stora organisationerna (ASHA, AAP och WHO), ger en översikt över rekommenderad skärmtid per ålder och bjuder på fem tips för att träna tal hemma med dina barn.

I sitt inlägg, ”Kids and Screens: Screen Time can be Shared Time”, utforskar logopeden El Robertson hur man väljer skärmtidsaktiviteter för sitt barn. Hon förespråkar att föräldrar engagerar sig i barnens skärmtid, att de alltid ska välja pedagogiskt innehåll och – framför allt – att de turas om med sitt barn och använder skärmtiden som en språngbräda för samtal.

Logopeden Natalie Barnes diskuterar farorna med och orsakerna till digitalt beroende och förklarar hur Speech Blubs tacklar detta i sitt inlägg Smart Screen Time for Super Speech Skills. För att understryka hur mycket vi bryr oss om ”våra barn” listar inlägget återigen rekommendationerna från American Academy of Pediatrics och Världshälsoorganisationen, och försöker sätta frågan i ett sunt och förnuftigt perspektiv.

Det bör noteras att denna artikel inte berör effekterna av sociala medier. Vi anser att det ämnet är alltför omfattande för att rymmas här.

Hur ska man GÖRA?

Sammanfattningsvis anser experterna att:

1. Aktiv skärmtid är BETYDLIGT bättre än passiv skärmtid.
2. Föräldraledd skärmtid med gemensamt tittande och aktivt engagemang är BETYDLIGT bättre än att lämna barnet ensamt utan tillsyn med vilket innehåll som helst.
3. Att skapa skärmfria tider och zoner i hemmet är BETYDLIGT bättre än att hantera skärmtid vind för våg.
4. VARJE expert är överens om att du ABSOLUT INTE ska låta ditt barn sitta vid skärmar vid läggdags eller middagsbordet.
5. De understryker också att det är BETYDLIGT bättre att välja en lämplig plats, en rimlig mängd skärmtid (baserat på rekommendationerna från de tre stora) och den typ av innehåll som passar just er familj bäst.

Fortsätt även att hålla koll på rekommendationerna från de tre stora organisationerna för att hålla dig uppdaterad i takt med att allt mer forskning tillkommer.

Speech Blubs är en form av pedagogiskt innehåll som bevisat ger verkliga resultat när det gäller att hjälpa barn att börja prata. Se själv!