En jämförelse mellan artikulation och fonologisk bearbetning

När vi pratar om typisk talutveckling handlar samtalet ofta om artikulation och fonologisk medvetenhet. Därför är det viktigt att förstå att det finns många anledningar till varför ett barn inte pratar eller varför deras förståelighet (vad lyssnaren uppfattar) är låg – och fonologisk bearbetning är en av dem. 

Ju mer ni övar, desto mer fastnar det! Prova Speech Blubs-appen för roliga och engagerande stunder tillsammans med din lilla älskling.

Uttalssvårigheter (talstörningar) kan delas in i fonologiska språkstörningar och artikulationsavvikelser. Observera att det är mycket viktigt att uttalssvårigheter diagnostiseras korrekt, eftersom behandlingen skiljer sig åt för fonologiska svårigheter och artikulationsavvikelser. 

https://www.youtube.com/watch?v=G-chx6_NCp0

Artikulationsavvikelser uppstår när ett barn har svårt att producera ett specifikt språkljud (eller flera ljud) och åtgärdas genom att man fokuserar på just det ljudet. Ett barn kan till exempel placera tungan på fel ställe när det ska göra r-ljudet, vilket gör att r-ljudet låter annorlunda än det borde.

Om ditt barn har en artikulationsavvikelse:

• har det problem med att bilda specifika språkljud på rätt sätt (t.ex. läspar, så att s låter som ett läspljud);
• kan det kanske inte alls få fram ett visst språkljud (t.ex. kan det inte forma r-ljudet och säger ”wabbit” eller ”jabbit” istället för ”rabbit”). 

Du kan rikta in dig på specifika ljud med artikulationsträning:

• Artikulationsträning: En komplett guide för föräldrar
• Artikulationsträning för B-ljudet
• Artikulationsträning för H-ljudet
• Artikulationsträning för TJ- och CH-ljuden
• Artikulationsträning för L-ljudet
• Artikulationsträning vid läspning
• Artikulationsträning för M-ljudet
• Artikulationsträning för N-ljudet
• Artikulationsträning för NG-ljudet
• Artikulationsträning för R-ljudet
• Artikulationsträning för S-ljudet
• Artikulationsträning för SJ-ljudet
• Artikulationsträning för T- och D-ljuden
• Artikulationsträning för V- och W-ljuden

Fonologiska svårigheter är mer komplexa, eftersom det handlar om mönster som barnet använder för att förenkla talet. Ett exempel på detta är när ett barn tar bort det sista ljudet i ett ord. De kanske säger ”ka” för ”katt” eller ”si” för ”sitt”. Majoriteten av barn med mycket svårförståeligt tal har en fonologisk språkstörning, eftersom deras tal präglas av upprepade mönster av förenklingar.

Barn har en fonologisk språkstörning om de:

• kan göra språkljuden rätt isolerat, men använder dem på fel plats i ett ord eller i fel ord, t.ex. att barnet använder d-ljudet istället för g-ljudet och säger ”dås” istället för ”gås”;
• gör fel på specifika ljud i vissa ord, t.ex. kan uttala k i ”kaka” men utelämnar det i andra ord, t.ex. ”ommar” istället för ”kommer”. 

Översikt över olika typer av fonologiska processer:

Fonologisk process

Beskrivning

Exempel

Fronting (framflyttning)

ett ljud som vanligtvis bildas långt bak i munnen ersätts med ett ljud långt fram 

”tatt” för ”katt”, ”taka” för ”kaka”

Backing (bakåtflyttning)

ett ljud som vanligtvis bildas långt fram i munnen ersätts med ett ljud långt bak

”gocka” för ”docka”

Slutljudsbortfall

bortfall av den sista konsonanten i ett ord

”ko” för ”kopp”

Konsonanthopsättningsreduktion

förenkling av en konsonantkombination (flera konsonanter intill varandra) till ett enda ljud

”ked” för ”sked”

Bortfall av obetonad stavelse

bortfall av en obetonad stavelse i ett ord

”fon” för ”telefon”

Glidning

ljuden /r/ och /l/ ersätts med /w/ eller ”j”

”jampa” för ”lampa”

Stoppning (ocklusion)

ett frikativt ljud eller glidljud ersätts med ett klusil (stoppljud)

”to” för ”sko”

Reduplikation

upprepning av stavelser

”vava” för ”vatten”

Pre-vokalisk tonande

en tonlös konsonant ersätts med en tonande konsonant före vokal

”bappa” för ”pappa”

Förstaljudsbortfall

bortfall av den första konsonanten i ett ord

”äsa” för ”näsa”

Epentes (inskottsljud)

ett extra ljud skjuts in mellan två konsonanter

”be-lå” för ”blå”

Det är viktigt att veta att barns tal naturligt genomgår faser med artikulations- och fonologiska förenklingar. Vid 2 års ålder bör ett barns tal vara begripligt till 50 % för en utomstående lyssnare, vid 3 års ålder till 75 % och vid 4 års ålder till 100 % (ASHA).