Hur du förbereder dig inför ett utvecklingssamtal

I den här artikeln

• Tio frågor som föräldrar bör ställa vid ett utvecklingssamtal
• • Om du känner oro för det sociala samspelet eller mobbning kan du fråga följande:
  • Om du känner oro för uppmärksamheten och koncentrationen kan du fråga följande:
  • Om du känner oro för kunskapsutvecklingen kan du fråga följande:
  • Elevhälsoteamet består av föräldrar samt följande yrkesroller:
  • Innan utvecklingssamtalet avslutas bör föräldrar fråga följande:
  • Vilka är de fem viktigaste sakerna en förälder vill veta när man lämnar ett utvecklingssamtal?
• Vilket ämne förbises ofta i kommunikationen mellan skola och hem?
• Vilka frågor kan föräldrar ställa för att upptäcka eventuella inlärningssvårigheter tidigt?
• • Om du eller skolpersonalen tror att ditt barn kan behöva extra stöd och anpassningar i skolan, är nästa steg att be om en pedagogisk utredning eller ett åtgärdsprogram (i USA ofta kallat 504 Plan eller IEP)

Jag rekommenderar att föräldrar för anteckningar och säkerställer en tydlig handlingsplan i slutet av varje möte. Det är viktigt att föräldrar inte lämnar mötet utan att ha förstått nästa steg för att möta barnets specifika, individuella behov.

Tio frågor som föräldrar bör ställa vid ett utvecklingssamtal

Om du känner oro för det sociala samspelet eller mobbning kan du fråga följande:

• ”Kommer min son bra överens med sina klasskamrater?”
• ”Söker andra barn kontakt med honom under både strukturerade aktiviteter och raster?”
• ”Har han en eller två vänner som han känner sig trygg med?”
• ”Vad görs i skolan för att stärka och främja hans relationer med klasskamraterna?”

Om du känner oro för uppmärksamheten och koncentrationen kan du fråga följande:

• ”Deltar min dotter aktivt i diskussioner och aktiviteter i klassrummet?”
• ”Är hon uppmärksam på lektionerna och engagerad i genomgångar och uppgifter?”
• ”Verkar hon försvinna in i sin egen värld (zonar ut), eller är hon aktivt rastlös och störande?”
• ”Vilka strategier använder ni för att hjälpa henne tillbaka till uppgiften?”
• ”Vilka är mitt barns starkaste och svagaste ämnen?”
• ”Kan du ge några konkreta exempel på dessa styrkor och svagheter?”
• ”Finns det vissa ämnen där min dotter verkar mer uppmärksam och engagerad i lärandet?”
• ”Vad föreslår du att vi gör tillsammans för att hjälpa henne öka koncentrationen?”
• ”Klarar hon av att påbörja och slutföra en uppgift utan hjälp?”
• ”Går arbetet bättre om du delar upp uppgiften i mindre, hanterbara delar?”
• ”Har hon förståelse för hur man tar sig an och strukturerar uppgifter så att hon kan arbeta effektivt?”
• ”Visar min dotter prov på att kunna kontrollera sina impulser och tänka efter före?”
• ”Är oron kring hennes uppmärksamhet tillräckligt stor för att kalla till ett möte med elevhälsoteamet?”
• ”Tror du att en utredning behövs för att förstå vad uppmärksamhetsproblemen beror på?”

Om du känner oro för kunskapsutvecklingen kan du fråga följande:

• ”Vilka är min sons starkaste och svagaste ämnen?”
• ”Kan du ge några exempel på hans styrkor och svagheter?”
• ”Hur bedöms hans kunskaper i skolan?”
• ”Lämnar han in sina läxor i tid?”
• ”Hur är kvaliteten på hans läxor?”
• ”Verkar han förberedd inför prov och förhör?”
• ”Hur presterar han på dessa prov och förhör?”
• ”Märks det en skillnad mellan vad han kan under lektionerna och hur han presterar på proven?”
• ”Vilka hjälpmedel (som miniräknare, rättstavningsprogram eller inlästa läromedel) kan han få använda i klassrummet?”
• ”Vilket extra stöd eller vilka anpassningar rekommenderar du just nu för att möta de behov du har beskrivit?”
• ”När kallas elevhälsoteamet in för att gå igenom mitt barns behov och nuvarande kunskapsnivå?”

Elevhälsoteamet består av föräldrar samt följande yrkesroller:

• Klasslärare / mentor
• Skolpsykolog
• Rektor
• Specialpedagog / speciallärare
• Logoped

Innan utvecklingssamtalet avslutas bör föräldrar fråga följande:

• ”När ses vi igen för att följa upp det vi har pratat om idag och stämma av mitt barns framsteg och utveckling?”

Vilka är de fem viktigaste sakerna en förälder vill veta när man lämnar ett utvecklingssamtal?

1. Barnets nuvarande kunskapsnivå och resultat
2. Hur engagerat barnet är i klassrummet, både socialt och kunskapsmässigt
3. Om läxresultat och provresultat stämmer överens med hur barnet presterar på lektionerna
4. Om läraren märker av utmaningar gällande det sociala, uppmärksamheten eller skolarbetet
5. Vad föräldrarna kan göra i samarbete med skolan för att hjälpa barnet att lyckas

Vilket ämne förbises ofta i kommunikationen mellan skola och hem?

Att hålla en öppen och löpande dialog mellan hemmet och skolan glöms ofta bort. Det är just genom kontakten mellan hem och skola som föräldrar och lärare kan samarbeta på riktigt. Föräldrar behöver hållas informerade. De behöver förstå sitt barns profil och hur de bäst kan föra barnets talan. Genom att samarbeta med lärarna får föräldrarna veta vilka strategier de kan använda hemma för att stärka de färdigheter som övas i skolan. Att bygga broar mellan hemmet och skolan är det bästa sättet att hjälpa barn att nå sin fulla potential.

Vilka frågor kan föräldrar ställa för att upptäcka eventuella inlärningssvårigheter tidigt?

Föräldrar iakttar sina barn varje dag i flera år innan skolstarten. De är de som tillbringar mest tid med barnet och känner det bäst. Det är oftast föräldrarna som först märker om det finns svårigheter med det sociala, oro och ångest, uppmärksamhet eller inlärning. De kanske inte kan sätta ett namn på det de ser, men de känner på sig att något inte stämmer helt. I min bok The ABC’s of Learning Issues beskrivs tjugofyra olika inlärningssvårigheter i detalj, inklusive beteenden som föräldrar kan lägga märke till om barnet uppvisar en specifik svårighet.

Några steg som föräldrar kan ta för att tidigt upptäcka inlärningssvårigheter handlar om att rådfråga specialister inom det aktuella området. Misstänker du till exempel att ditt barn har svårt med uttal och talproduktion eller har auditiva bearbetningssvårigheter, sök hjälp hos en logoped. Misstänker du att barnet har sociala svårigheter, social ångest eller uppvisar selektiv mutism, vänd dig till en barnpsykolog. Misstänker du inlärningssvårigheter i skolan, prata med klassläraren och be om en pedagogisk utredning.

Tidiga insatser är helt avgörande för att hjälpa barn att hantera sociala utmaningar, koncentrationssvårigheter och inlärningsproblem. Som förälder är du ditt barns viktigaste förespråkare. Våga ställa frågor, sök vägledning och se till att barnet får rätt stöd och anpassningar utifrån sina behov.

Om du eller skolpersonalen tror att ditt barn kan behöva extra stöd och anpassningar i skolan, är nästa steg att be om en pedagogisk utredning eller ett åtgärdsprogram (i USA kallas detta 504 Plan eller IEP)

En 504 Plan ger stöd inom skolan för att hjälpa barn att överbrygga hinder i sitt skolarbete. Den ger möjlighet till anpassningar för elever med inlärnings- och uppmärksamhetssvårigheter som uppfyller vissa kriterier.

En 504 Plan beskriver hur barnets specifika behov tillgodoses genom anpassningar, justeringar och andra stödinsatser. Syftet med dessa åtgärder är att ta bort hinder för lärandet.

Med en 504 Plan stannar barnet kvar i den vanliga undervisningsmiljön under hela dagen och följer den ordinarie läroplanen. Den vanliga läraren, specialpedagogen, lässpecialister, logopeder, arbetsterapeuter och andra yrkesgrupper tar med nödvändigt material till klassrummet och arbetar direkt med eleven där.

Ett IEP (Individualized Education Program / åtgärdsprogram) tas fram för att säkerställa att ett barn med en diagnostiserad funktionsnedsättning enligt lag får specialpedagogisk undervisning och anpassade stödtjänster. Vanligtvis har barn som behöver anpassade kursplanemål ett IEP snarare än en 504 Plan. Vissa diagnoser berättigar automatiskt barn till ett IEP.

Som nämnts finns det ingen färdig mall för exakt vilka frågor man måste ställa, men det är alltid en stor fördel att förbereda en lista inför formella skolmöten. Jag rekommenderar att du antecknar och säkerställer att det finns en tydlig handlingsplan i slutet av varje möte. Lämna aldrig samtalet utan att förstå vad nästa steg är för att tillgodose ditt barns unika behov.