Tester för tal- och språkterapi

När ett barn ska utredas för tal- och språkinsatser vill de flesta föräldrar veta vilka typer av tester barnet kommer att göra, när man bör överväga en utredning och hur man hittar en logoped? I det här blogginlägget går vi igenom olika testbatterier som ditt barn kan få göra, samt hur och när en utredning bör genomföras. 

Test of Preschool Vocabulary (TOPV)

Test of Preschool Vocabulary (TOPV) mäter ett barns förmåga att känna igen och använda enstaka ord som representerar alla ordklasser och en mängd grundläggande begrepp, inklusive föremål, händelser och upplevelser. Orden presenteras i svårighetsordning och går framåt från välbekanta ord och begrepp till mindre bekanta sådana (wbspublish.com). 

TOPV är uppdelat i expressivt ordförråd (vad ditt barn kan uttrycka i tal och skrift) och receptivt ordförråd (vilka ord ditt barn förstår). TOPV används för barn i åldern 2 år till 5 år och 11 månader. Testet hjälper till att:

• Identifiera barn med talspråkliga svårigheter
• Bedöma tidig semantisk förmåga
• Jämföra receptiv och expressiv ordförrådskunskap
• Följa upp framsteg vid språkliga insatser
• Bedriva forskning

Clinical Evaluation of Language Fundamentals (CELF)

Det finns flera olika versioner av CELF, beroende på ditt barns ålder. Oavsett vilken åldersgrupp ditt barn tillhör är testets upplägg i stort sett detsamma. Instruktionerna kan variera och deltesternas komplexitet anpassas därefter. Som logoped är detta ett av mina favorittester att utföra, eftersom det verkligen undersöker alla aspekter av ett barns språkförmåga. CELF innehåller en rad olika deltester som ger en djupgående bedömning av barnets språkliga färdigheter: Begrepp och att följa instruktioner, ordstruktur, expressivt ordförråd, meningsrepetition, meningsbyggnad, grundläggande begrepp, meningsrepetition i kontext, ordklasser och fonologisk medvetenhet.

CELF-testerna börjar i förskoleåldern och sträcker sig ända upp i vuxen ålder. Testet görs på ett barn eller en ungdom om det finns svårigheter med att formulera meningar, minnas muntlig information, följa instruktioner i flera steg eller med ordförrådet.

Comprehension Assessment of Spoken Language (CASL)

CASL undersöker språkbearbetningsförmåga och språklig kunskap. Det kan användas på barn från tre års ålder och ända upp till vuxna i 21-årsåldern. Det som är riktigt bra med det här testet är att det ger svar på en mängd frågeställningar, inklusive behov av logopediska insatser, placering i särskilt stöd, bedömning av om det föreligger en språkförsening eller språkstörning, eller mätning av språkförmåga hos personer som lär sig engelska.

Goldman-Fristoe Test of Articulation (GFTA-3)

GFTA är ett test som undersöker artikulationsförmåga eller, med andra ord, hur ditt barn producerar ljud, stavelser, ord, meningar och samtal. Det kan användas från 2 års ålder upp till 21 år.

Det fina med GFTA är att det bara tar 15–20 minuter att genomföra, så det passar perfekt för små barn som kanske inte orkar sitta stilla för längre tester. GFTA kommer med största sannolikhet att ingå i utredningen om ditt barn är i skolåldern och inte pratar tydligt.

Oral and Written Language Scales (OWLS)

OWLS undersöker hur väl ditt barn kan uttrycka sig i skrift och formulera meningar muntligt. Beroende på ditt barns förmåga kan det ta mellan 40 minuter och 2 timmar. Det kan ges till barn från 3 års ålder, även om jag inte rekommenderar att det ges förrän barnet kan formulera språk och har börjat skriva bokstäver.

I OWLS blir ditt barn ombett att slutföra en berättelse utifrån en bild som logopeden visar. Berättelsen bedöms utifrån röd tråd, ordförrådsanvändning, skiljetecken/stor bokstav och åldersadekvat grammatik. Barnet får även formulera meningar utifrån givna ord (definitioner).

Peabody Picture Vocabulary Test (PPVT)

Peabody Picture Vocabulary Test, reviderad version (PPVT-R) "mäter en individs receptiva (hörförståelse) ordförråd för amerikansk standardengelska och ger samtidigt en snabb uppskattning av verbal förmåga eller akademisk fallenhet" (Dunn och Dunn, 1981). PPVT-R utformades för personer mellan 2½ och 40 år. Den engelskspråkiga versionen av PPVT-R består av 175 ordförrådsuppgifter med generellt ökande svårighetsgrad. Barnet lyssnar på ett ord som testledaren uttalar och väljer sedan en av fyra bilder som bäst motsvarar ordets betydelse.

PPVT har också en expressiv del där barnet ska benämna en bild som visas. Även dessa ord blir mer komplexa allt eftersom testet fortskrider.

Screening Test for Developmental Apraxia of Speech (STDAS)

STDAS är ett bedömningsverktyg som används för att avgöra om ett barns receptiva språkpoäng är högre än det expressiva språket. Om ett barn förstår mer än vad det kan uttrycka är det ett tydligt tecken på att barnet kan ha talspråklig apraxi. Om en sådan diskrepans upptäcks gör logopeden ytterligare undersökningar för att ställa en definitiv diagnos. Apraxi är en förvärvad orofacial motorisk talstörning som påverkar förmågan att omvandla medvetna talplaner till motoriska rörelser, vilket leder till begränsad och ansträngd talförmåga. Enkelt uttryckt kan barnet inte forma de ord som det tänker i huvudet. 

STDAS tar cirka 15 minuter att genomföra och kan användas för barn i åldrarna 4–12 år. 

Test of Language Development (TOLD)

TOLD liknar CELF. Det är ett test som undersöker ett barns förmåga att förstå och formulera språk. TOLD-testerna är också anpassade för specifika åldrar. Det finns till exempel ett TOLD-Primary för yngre barn. Det finns även en version av TOLD som kan användas för ungdomar och unga vuxna. 

En TOLD-testning kan ta allt från 40 minuter till 2 timmar. Tidsåtgången beror helt på ditt barns förmåga och om det finns andra kognitiva svårigheter eller uppmärksamhetssvårigheter som kan göra testningen mer utmanande. 

När bör man träffa en logoped?

Vi på Speech Blubs har skrivit flera artiklar om när man bör söka hjälp för sitt barns tal. Istället för en lång utläggning där jag upprepar det som redan sagts, är mitt viktigaste råd till alla som hör av sig om tal- och språkinsatser: lita på magkänslan. Du känner ditt barn bäst. Om du misstänker att något inte stämmer, sök hjälp. Om en professionell bedömer barnet och konstaterar att allt ser bra ut, får du åtminstone lugn och ro. Om barnet behöver insatser, får ni den hjälp som behövs. 

Lita på din magkänsla. Du känner ditt barn bäst!

Varför logopediska insatser?

En förälder frågade oss varför ett barn behöver gå i terapi. Det finns flera anledningar till att ett barn kan behöva stöd:

1. Försenad tal- eller språkutveckling
2. Talet är otydligt eller svårt att förstå för jämnåriga, familj och vänner
3. Barnet använder inte gester eller joller för att kommunicera
4. Begränsad ögonkontakt eller bristande sociala färdigheter
5. Svårigheter med skriftspråket
6. Svårt att bearbeta information – antingen skriftlig eller muntlig
7. Minnessvårigheter

Om ditt barn visar tecken på något av ovanstående rekommenderar jag starkt att du ber din barnläkare eller vårdcentral om en remiss till en logoped. 

Troligtvis är det en viss väntetid för att få en tid hos en logoped. Ladda gärna ner appen Speech Blubs för att börja öva på tal- och språkfärdigheter redan nu. Det är meningsfull skärmtid där ditt barn får träna på rim, ordförråd, artikulation, sociala färdigheter och oromotoriska övningar. Oavsett vilken diagnos ditt barn har hjälper den här appen till att förfina och utveckla talet!